Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
förvandlas likväl allt, så snart hvitt ljus får belysa det hela.
Huru svårt är det ej redan att vid vanligt ljussken skilja
mellan grönt och blått?
Artisten rör sig endast inom reflexfärgerne, fysikern
inom alla tre klasserne. Då menniskoögat ej med den
skärpa, som vi genom instrumenter kunna uppnå, är i stånd att
skilja sammansatta färger från enkla, kallar vanligen
målaren samma färg för ren och enkel, som fysikern finner
sammansatt af en bel mängd olika färger. Målaren
bestämmer äfven färgerne hufvudsakligast genom jemförelse med
bredvidstående. Den han i ett fall kallar hvit, finner ban
ofta i en annan sammanställning vara gul eller blå, o. s. v.
Men låtom oss gå vidare. Ar 1800 fann Herschell vid
undersökning med en känslig termometer olika temperatur
inom de olika delarne af spektrum. ’ De violetta strålarne
voro kallast, de röda varmare men först utom dessa, der
ingen ljusstråle mera fanns, inträffade största
temperaturstegringen. Värmestrålarne brytas således mycket mindre än
färgstrålarne.
Likasom det finnes kroppar som genomsläppa ljus, och
andra som ej göra det, likaså genomsläppa en del äfven
värmestrålar, andra åter ej. Vi känna t. o. m. redan sådane
som ej genomsläppa ljus, men väl värme, och hvarigenom
dessa begge slag af strålar sålunda kunna skiljas från
hvarandra. Ett af de märkligaste exemplen härpå erbjuder en
lösning af jod i kolsvafla. Uti Philos. Transact. har Tyndall,
som jemte Magnus förnämligast sysselsatt sig med
hithörande frågor, beskrifvit ett instrument bestående af ett slutet
rum innehållande två kolspetsar, från hvilka elektriskt ljus
utströmmar. Uti rummets vägg är inpassadt ett rör som t i 11
-täppes af en glaskula, fylld med en lösning af jod i
kolsvafla. Af det elektriska ljuset, som faller på kulan, kunna
endast värmestrålarne tränga igenom, och då glaskulan
genom sin sphæriska form tillika verkar som sammellins,
förenas dessa strålar utanför apparaten i en brännpunkt. Föres
nu ett stycke papper, trä eller annat brännbart ämne in uti
denna brännpunkt, tänder det sig genast; och likväl herrskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
