- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XII. 1869-1870 /
190

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

mer deremot den ena vågen en half våglängd efter den
andra så att högsta punkten af ett vågberg sammanträffar med
djupaste punkten af en vågdal, så upphäfva de hvarandras
verkan (förutsatt att de äro lika starka) och vattenytan blir
stillastående. Alldeles så förhåller det sig ock med
æther-vågorne, endast med den skillnad att der æthern är i
rörelse synes ljus, der den är stilla herrskar deremot
mör-"ker. Om man derföre, t. ex. medelst en interterens-spegel,
låter två ljusstrålar med olika gångart falla på samma ställe
af en skärm, så synas der ljusa ringar omvexlande med
mörka. Begagnar man rödt ljus, äro afstånden mellan
ringarne bredast, smalare åter vid violett ljus; hvilket åter
bevisar att de röda æthervågorne äro längst och de violetta
kortast.

Genom mikroskopisk mätning kan afståndet mellan
ringarne mätas och sålunda de enskilda färgernes våglängd
beräknas. Vågornes längd i luft variera mellan 645 och 406
milliondedels millimeter, under det deras antal i sekunden
utgör mellan 476 och 757 billioner. De första talen tillhöra
de i spektrum förekommande yttersta röda, de sednare de
yttersta violetta strålarne.

Den tredje klassen utgöres sluteligen af de genom
absorption uppkomna färgerne. Hit räknas så väl de färger,
som genomskinliga färgade glas, vätskor och gaser visa. som
ock kropparnes naturliga färger, äfvensom färgstofternes.

Härvid uppkommer färgen derigenom att kropparne
uppsuga, absorbera, en del af det hvita ljusets beståndsdelar,
under det de återstråla, reflektera de öfriga. Röda
färgämnen absorbera t. ex. alla andra strålar utom de röda, som
de reflektera.

Brokigt färgade föremål kunna derföre ej heller visa
samma färger som vid hvitt ljus, om de belysas af en
ljuskälla, som ej innehåller alla spektrums färger. Om man t. ex.
vid skenet af en tran-lampa betraktar en af olika färgade
blommor sammansatt bukett, så synes det. hela blott smutsigt
rödgult. De herrliga färgerne på en Azalé eller Camellia
skilja sig ej från smörblommans. Som genom ett trollslag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:10:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/12/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free