Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
grundade han en ny metod, känd under namn af
Daguerro-typi. Enligt denna utsattes den med jodsilfver öfverdragna
plåten, sedan den behörigen blifvit påverkad af ljuset, för
qvicksilfverångor. Det oförändrade jodsilfret borttvättades
med undersvafvelsyrligt natron. Dagrarne i bilden syntes
genom sitt qvicksilfveröfverdrag hvita, under det skuggorne
som bestodo af rent silfver deremot syntes mörka.
Härigenom var således det efterlängtade målet uppnådt. Först fyra
år sednare, 1839 publicerade Daguerre sin vackra upptäckt,
för hvilken ban erhöll en national belöning.
Sedan den tiden hafva likväl forskningarne och
upp-täckterne gått så raskt framåt, att i de nuvarande sätten
föl-framställningen af fotografien^ knappast något mera af
Da-guerres ursprungliga metod qvarstår.
Två år sednare, 1841, lärde redan Talbot en metod,
som ännu utgör basen för fotografiering på papper. Håller
man ett med jodsilfver-lösning dränkt papper endast några
ögonblick i camera obscuran, och derpå lägger det, innan
ännu någon bild synes på detsamma, i en lösning af
garfsyra, som derpå uppvärmes, så framträder bilden småningom.
Härvid äro likväl dagrar och skuggor omkastade, de förra
mörka de sednare ljusa; det är hvad man kallar en negatif
bild. Från denna kan likväl sedan andra positiva tagas. 1
stället för papper kan man äfven begagna en glasskifva
öfverdragen med gelatine, collodium eller albumin betäckt med ett
tunnt lager af ett känsligt silfversalt, som sedan behandlas
med en reducerande vätska: garfsyra, jernoxidul eller
tennklorur, hvilka alla verka detsamma, endast gifvande litet
o-lika ton åt bilden.
År 1856 stiftade Hertigen af Luynes som sjelf ifrigt
sysselsatte sig med fotografiska studier, ett pris, som
sedermera likväl delades i tvenne, nemligen ett à 8,000 francs för
upptäckten af ett sätt att utan manuel tillhjelp medelst
litho-grafi eller gravyr direkte reproducera fotografiska bilder;
och ett annat à 2,000 francs att hvartannat år utdelas åt den
eller dem som under denna period gjort största framsteg i
framställningen och conserveringen af positiva bilder. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
