Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
gipsaftryck tages.! Få galvanoplastisk väg kan man sedan
ytterligare skaffa sig ett metallaftryck af gipsen, hvilken
metallplåt derefter kan begagnas till tryck.
För foto-litografin lyckades det deremot redan år 1855
Poitevin att finna följande enkla och praktiska metod. Om
man nemligen öfverdrager en vanlig litografisk sten med en
blandning af gummi, eller gelatin, och chromsyra, och
derpå under en på glas befintlig fotografisk bild utsätter den
för ljus och derefter invalsar den med trycksvärta, så fäster
denna blott på de ställen, som varit utsatta för ljuset, så att
ett noggrant aftryck af den använda fotografin uppstår.
Af-tvättas nu den lösliga gummi-blandningen med vatten, så
kan stenen efter vanlig behandling medelst etsning med syra
o. s. v. begagnas till tryck. För denna upptäckt tillerkändes
Hertigens af Luynes stora pris enhälligt åt Poitevin.
Sannolikt skall man väl äfven i en kanske ej så
aflägsen framtid lyckas att fixera bildernes naturliga färger.
Hittills känner man enligt undersökningar, hufvudsakligast
af Becquerel och Poitevin, blott en enda substans,
halfchlor-silfver, som under vissa förhållanden är i stånd att antaga
de på densamma fallande fårgerne. De uppkomna fàrgerne
likna de genom interferens frambragte, och förblifva
oförändrade i mörker. Utsatta för dagsljus, öfvergå de i grått och
försvinna snart. Förgäfves har man på flerfaldigt sätt
försökt att fixera dem.
Likasom värmestrålarne, absorberas äfven en stor del
af de kemiska strålarne under sin passage genom
jordat-mosferen. Enligt Bunsen s och Roscoe’s undersökningar går
härvid omkring 2/s af deras intensitet förlorad. Ju lägre
solen står öfver horizonten, desto längre sträcka måste dess
strålar naturligtvis passera genom jordens dunstkrets. Deraf
kommer det att i länder nära polen, isynnerhet vintertid,
frambringande af en fotografisk bild erfordrar längre tid och
dock ej vill blifva lika skarp som i bättre lottade klimat.
Att solen vid sin upp- och nedgång ser röd ut, beror äfven
deraf att dess violetta strålar starkare än de öfriga
absorberas af atmosferen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
