Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
både på land och i stad. Han kunde från Stockholm draga
äfven den sista soldaten och öfverlemna sin hufvudstads
bevakning åt dess borgerskap, som i 2’/2 års tid fortfor att
utgöra dess enda garnison. Den för tiden dryga bevillning,
ständerna 1789 åtogo sig för krigets utförande, visar äfven,
huru litet de delade Anjalamännens åsigter om det.
riksför-derlliga i detta Gustafs företag. Men det största beviset, att
folket var med konungen, är väl Säkerhetsakten, som han
genomdref mot adelns protest och patrioternas ihärdigaste
bemödanden äfven i de ofrälse stånden. Beklagligt nog! men
icke utan god grund i händelsernas tvång. En
soldatrevolution var detta ingalunda. Man kan tvärtom säga: den
syftade främst att gifva konungen makt öfver den uppstudsiga
hären — eller rättare öfver härbefälet. De våldsama medel
han vid den måste använda, hade intet annat militäriskt
stöd, än Stockholms beväpnade borgerskaps. Och man
torde kunna antaga, att det var för krigets, för rikets
sjelfstän-dighets skuld, folket villigt lade ökad makt i konungens hand.
Vi veta, huru mycket bläck, som blifvit ödt på frågan,
om Sverge anföll eller var anfallet, om Hastfehr låtit
utklädda kosacker uppträda eller icke. Hvilka småsaker numera.
Den Hastfelir’ska historien synes väl vara apokryfisk. Men
andra fullt authentiska skrifvelser från konungen föreligga, i
hvilka han på det omsorgsfullaste föreskrifver att icke
anfalla, men att föranleda ett anfall. Vid riksdagen 1789 sökte
han icke mera dölja, att han företagit kriget af allmänna
politiska skäl. Redan i deklarationen från Helsingfors den 21
Juli 1788 framläggas dessa skäl, så vidt ske kunde. Men
hans omsorg vid krigets början, att synas vara anfallen, hade
icke sin enda anledning i den förtretliga och i sjelfva
verket oförståndiga paragrafen i Regeringsformen, som förbjöd
anfallskrig utan Ständernas hörande.
"Danskarne förblifva stilla, om de blott kunna säga, att
det är Ryssland, som börjat fiendtligheterna." Gustaf hyste
denna tro, antagligen grundad på ett erhållet löfte, och han
anför upprepadt detta skäl i nyss åberopade skrifvelser.
Efter mycken tvekan hade han 1787 besökt Köpenhamn och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
