Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
✓
211
samtal med Prinsen-regenten och ministern Bernstorff sökt
förvissa sig om neutralitet från denna sida. Ställningen var
svår, ty i en ny traktat år 1773, som efterträdt den af 1769,
hade Danmark förbundit sig, att i krig mot Sverge biträda
Ryssland med 12,000 man och en flotta. Öfvertygelsen, att
det Ryska kriget skulle åtföljas af ett Danskt, synes i Sverge
hafva varit allmän. Men man vet, att Gustaf III ville göra
förstnämnda krig till en öfverraskning och hoppades ett snart
slut derpå. I bakgrunden trodde han sig hafva utvägar att
binda Danmarks händer. Det väntade och af honom
främjade Turkiska kriget hade ändtligen utbrutit. Fredrik II:s
långa och tunga lif var till ända. Hans efterträdare fann
sig besvärad af sin östra grannes öfvermakt. Den s. k.
Trippelalliansen mellan England, Preussen och Holland,
hufvudsakligen riktad mot samma makt, kunde redan vid krigets
början med någon säkerhet motses; och man vet att Gustaf
verkligen hade att tacka de båda förstnämnda makterna för
det Danska krigets snara slut.
Huruvida Gustafs företag kunnat krönas af större
framgång, om icke inhemskt förräderi hämmat detsamma i dess
början, kan lika litet afgöras, som någon annan möjlighet i
historien: emedan i den något möjligt utöfver det verkliga
icke kunnat finnas till. Men säkra data synas utvisa, att
han, i händelse af större framgång, kunnat vänta ett
verk-samare understöd af England och af Preussen. Om sjelfva
krigets förande torde väl omdömet utfalla så: att Gustaf III
sjelf icke var någon stor härförare, och att han äfven
saknade dugliga generaler. Att det likväl fördes med ära och
utan stora förluster (Mankel räknar vid armén och dess flotta:
1,439 stupade, 1,225 sårade och 4,957 fångne), deri hade
utan tvifvel konungen förnämsta andelen. Ty sjelf modig
och i nödens stund rik på utvägar lifvade han andras
förtröstan ; och hans orubbligt fasta föresats att sluta med ära
förde, såsom en sådan fast vilja alltid, till det föresatta
målet. Nystadska artikeln öfverkorsades och Sverge erkändes
för en sjelfständig makt. Finland hade skäl att förvånas
öfver detta krig, under hvilket knappt en fiendtlig fot beträd-
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
