Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Anm. 3. I uttrycket: hainasta nyt ja ijankaikkiseen,
Ps. 115: 18, 121: 8 ocli 125: 2, står adverbiet nyt i stället
för fästa hetkestä 1. päivästä 1. aj äst a.
Renvall uppgifver (och äfven Lönnrot, troligen efter
honom), att äfven en kasus inessivus hamassa förekommer
af ifrågavarande ord, och att denna form anträffas med de
kasus, hvarmed varande ell. hvila betecknas, d. v. s.
inessivus och adessivus. Så skall man, enligt dessa författare, säga:
hamassa lcirkossa ell. kirkolla. Då äfven partikeln äst i,
hvarmed hama följes åt, förekommer med dessa kasus, men detta
blott uti sådana uttryckssätt som t. ex. kävin eller ajoin
kir-kossa ell. kirkolla asti, är det troligt, att det är blott i detta
slags uttryck som äfven ett hamassa kan förekomma och då
i förening med de nämnda kasus för betecknande af hvila,
varande. Detta slags konstruktioner äro dock att anse för
sammandragna satser, och uttrycka egentligen äfven en
rörelse till, hvarför också asti kan förekomma i dem, ehuru
det med sin terminativa betydelse omöjligen kan stå med
andra lokalkasus än dem, hvilka beteckna en rörelse. Och
med asti i förening kan väl hama också förekomma sålunda
skenbart i inessivus, ehuru tanken innebär en illativ mening.
Jag anser mig böra tillägga, alf jag icke lyckats i
bibelöfversättningen anträffa något enda exempel på en sådan
användning af hamassa, som den af Renvall och Lönnrot
vitsordade.
Hvad är nu detta gåtlika hama för ett ord och hvad
betyder det? På dessa frågor gifva våra lexikografer inga
eller otillfredsställande svar. För den, som tagit någon
notis om de sydjämiska språken, är ett sådant svar dock
ganska enkelt. Vårt hama kan nemligen ej vara annat än
identiskt med liviska adjektivet ama, som betyder all, hel och
hållen, i hvilken betydelse ju äfven det finska ordet
förekommer i de anförda exemplen. Ordet synes i denna
gestalt och med denna betydelse tillhöra de jämiska språken,
ty äfven den sydliga Estniskan har en partikel, som synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
