Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
ande och andliga företeelser, att tänkandet och viljandet, det
rätta på jorden, verldshistorien i sjelfva verket icke är
annat, än företeelser af en naturprocess, sammansatt af materie
och kraft. Denna uppfattning är den gamla, kända, hvilken
man benämnt Materialism. Men dess moderna förespråkare
anse sig stå högt öfver sina föregångare i följd af
naturvetenskapens i nyaste tider gjorda, beundransvärda framsteg.
Filosofin är i Vetenskapssocieteten en förbjuden
artikel. Om jag likväl vågar flygtigt beträda dess område, torde
jag dervid få göra mig till godo den ursäkt, att vid detta
sammanträde icke är fråga om en diskussion, utan om en
berättande framställning, som torde komma att förblifva
ensidig. Det påkallas också af det valda ämnet. Ty äfven
Büchner kallar sin afhandling:
"Empirisch-naturpAjYosopÅ/-sche Studien1,1 — och han nödgas ingå på förklaringar
angående betydelsen af de begrepp, hvilka skola definiera, hvad
vår verld är.
Men det är just en sådan undersökning, som bildar det
filosofiska vetandet. Man säger med rätta, att orden gå och
gälla såsom mynt — nemligen i den hvardagliga
samman-lefnaden. Likväl kan det icke nekas, att sättet att förstå
och begagna dem är något olika hos skilda personer;
hvarföre äfven förmågan härtill utgör en icke oväsentlig del af
den intellektuela bildningen. Det bör derföre icke förefalla
oväntadt, att en vetenskap finnes, som undersöker halten hos
detta mynt, d. v. s. söker utreda betydelsen af de begrepp,
som orden skola uttrycka.
Så har äfven betydelsen af begreppet kraft redan för
tvåtusen år tilllbaka i den Grekiska filosofin utgjort föremål
för undersökning, och det är kändt, att detsamma i den nyare
Tyska filosofin så att säga har sin egen historie.
Vi förstå det lätt, att kraften som sådan aldrig är
föremål för sinnlig erfarenhet. Vi se en kropp falla, men vi se
icke tyngdkraften. Vi känna till det elektriska slaget, se
den elektriska gnistan, men icke den elektriska kraften. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
