Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
ett ord: af erfarenhet känna vi endast kraftens yttringar;
men vi säga dock: de äro endast yttringar, försvinnande
företeelser af något bestående, som ingen erfarenhet lärt oss
känna, af en endast föreställd, tänkt kraft. Och det är icke
ovanligt, att man anser sig hafva fått en tillfredsställande
förklaring öfver ett naturfenomen, endast man lärer känna
namnet på den naturkraft, som i detsamma uppenbarar sig.
Åskblixten t. ex.? Ja den är en yttring af den elektriska
kraften. Godt! menar man; ingenting vidare; nu förstår jag
saken.
Hvad filosofin haft att om begreppet kraft förmäla, kan
icke vara någon Tysk vetenskapsidkare helt och hållet
obe-kannt. Äfven Büchner tvekar icke att medgifva, att detta
begrepp är en abstraktion, "ett- tomt begrepp’", såsom han
behagar kalla det. Ja han medger detsamma om begreppet
Materie, att det nemligen är ett tomt begrepp.
Verlden består af materie och kraft. Den skulle alltså
efter Büchners ord bestå af två toma begrepp. Man måste
bekänna: det synes väl onödigt, att oroa sig öfver en sådan
Materialism. Ty hvad kan väl vara mera idealistiskt, än
denna utsago: all sinnlig erfarenhet är ett sken; den lärer
oss icke känna verlden sådan denna verkligen är. Sannt
fattad består verlden af dessa två begrepp.
Büchner drager icke denna slutsats ur sina egna ord.
Men det synes, att han befarat, att andra skulle göra det.
Han lägger vigt derpå, att. de bådas oupplösliga förening
konstituerar den verld, som är föremål för våra sinnen.
Sättet för denna i hans framställning nog godtyckliga och
tvungna förening, söker han förtydliga genom att öfvergå till ett
nytt begrepp. Han säger: krafterna äro materiens
egenskaper.
Detta är allt ännu två toma begrepp: materien och
e-genskaperna, ehuru deras sammanställning innebär en del
begreppsoreda. Det borde egentligen heta: de materiela
tingen, de sinnliga företeelserna hafva egenskaper. T. ex.
Kinin botar frossan, har denna egenskap. Det är två
företeelser: man intager vissa gran kinin; fross-symptomerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
