Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
slags kemisk förening och förändrade derigenom deras
aggre-gationsform samt blef hvad man kallade latent eller bundet.
Men fastän denna theoris byggnad icke ramlade för nyss
anförda emot densamma riktade grundstötar, undergräfdes den
dock småningom från ett helt annat håll. De förhållanden,
under hvilka ljus och värme uppträda, de fenomener de
å-stadkomma, förete så stora analogier, att inan ej kan undgå
att anse dem, om ej precis för identiska, åtminstone för
likartade eller ganska nära beslägtade ting. Så länge man
kunde förklara ljusets fenomener genom antagande af ett
ljusämne, var föreställningen om ett värmeämne sjelffallen.
men då, isynnerhet efter polarisationens upptäckt och ett
noggrannare studium af interferensfenomenerna, denna
hypothes ej mera var hållbar, utan ljuset måste anses för en
rörelse, var man äfven nödsakad att begynna skänka de af
Rumford och Davy uttalade åsigterna, hvilka man förut
åsidosatt såsom alltför obeqväma, något större uppmärksamhet,
ty är ljuset en rörelse måste äfven värmet vara det; huru
skulle eljest likheten emellan dem i utstrålning, reflexion,
brytning, polarisation, interferens m. m. kunna förklaras?
Att uppställa en rörelsetheori för det strålande värmet var
jemförelsevis lätt, men med bildandet af en sådan för det
thermometriska och det latenta värmet kunde man ej så
hastigt blifva färdig, hvarföre ock ännu temmeligen nya
läroböcker i fysiken icke redogöra för värmets fenomener ur
denna synpunkt. Nödvändigheten deraf kan dock nu mera
icke undvikas.
Är nu värmet en rörelse, så måste det uppstå ur
mekaniska krafter och sjelft antingen utgöra ett arbete eller
blifva en förmåga till utförande af ett sådant. Att det
verkligen uppkommer genom mekaniskt arbete är redan
omnämndt; ytterligare exempel derpå äro: träds antändning
genom gnidning, jernets uppvärmning till glödhetla genom
hamring, fnösks antändning genom luftens sammantryckning i
ett rör m. fi. Men det första, som härvid måste bestämdt
afgöras, och hvars bestämning utgör sjelfva grundvalen
finden mekaniska värmetheorin, är qvantitetsförhållandet emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
