Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
plagioklasen från Ojamo af Tschermak till ^andesin-serien’"
(Sitzungsb. d. Akad. zu Wien L B. p. 609). Äfven den
omständigheten, att dessa fältspatsarter förekomma i intim
beröring med qvarz, tala för deras mindre basiska natur.
Deremot är den i hyperiten från Satakunda förekommande
plagioklasen (spec. vigt = 2,710, se Öfv. af finska Vet. Soc.
förh. XI p. 30) en labrador. eller, måhända snarare, att döma
af dess ringa kiselsyrehalt, en labrador-anorthit (Bvtownit).
IS. Om Titanit frän Kyrkslätt och Pargas. Uti Holmbergs
"Materialier till Finlands Geognosi’"’ (Bidr. till Finl. naturk.
4:de häftet p. 21) anföres efter en uppgift af Westling, att
invid Meko träsk i Kyrkslätt några kalkbrolt förekomma,
som föra derb skapolit med små sphenkristaller. En från
denna fyndort på mineralkabinettet befintlig stuff företer uti
en med qvarz och ljusgrön pyroxen uppblandad
skapolit-massa större och mindre kristaller af en svart eller
mörkbrun titanit. Formen af dessa kristaller är ganska
egendomlig, och dessutom vanställd af oscillatoriskt upprepade ytor,
hvarföre de också blifvit förblandade med orthitkristaller*).
På grund häraf har jag ansett dem förtjena en närmare
undersökning, och har derföre vid nämnde fyndort insamlat
nödigt material för en sådan. — Den skapolitförande
kalkstenen omgifves här af gneisgranit, genom hvars inverkan
på kalkstenen man har skäl att anse de nämnda
calcium-mineralierna hafva uppkommit. Att en sådan kontaktverkan
mellan granit och kalksten verkligen eger rum visar sig
ganska tydligt vid ett litet kalkbrott invid vägen mellan
Storgård och Sysilaks i Pargas, hvarest en 1’ mäktig gång
bestående förnämligast af röd orthoklas och grå qvarz upp-
*) Att dock ifrågavarande mineral verkligen utgör titanit
ådagalägges redan af dess blåsrörsreaktioner; upphettadt i täng blir del
honungsgult, smälter derefter samt blir derunder åter mörk färgad t; i
fosforsalt löser det sig för oxidationslågan under lemning af
kiselsy-reskelett till en i värme gulaktigt grön, vid afsvalning klar perla,
som i reduktionslågan blir svagt men tydligt violettfärgad samt
slutligen oklar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
