Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
skjuter i kalkstenen. På 1 — 2" afstånd från kalkstenen är
gångmassan förvandlad i en blandning af skapolit, hvit
pla-gioklas och qvarz samt ytterst vid salbandet ett några linier
mäktigt lager af grön pyroxen. Såväl i den förstnämnda
blandningen som i pyroxenen finner man derjemte små bruna
titanitkristaller. Af annat ursprung synes deremot den på
Laurinkari vid Abo förekommande skapoliten vara. Den
genombryter den härstädes förekommande röda graniten i form
af oregelbundna gångar och stockar, vid hvilkas gränser
graniten är hvit och mycket porös. Då man bland de med
skapolit förekommande mineralierna icke sällan finner
qvarz-kristaller i omedelbar beröring med kalkspat, kunna dessa
icke hafva bildats ur en smält flytande massa, utan måste
de samtligen betraktas såsom nybildningar, uppkomna genom
inverkan af kolsyrehaltig! källvatten på graniten.
Titanitkristallerna från Kyrkslätt lemna ett ytterligare
bidrag till den ansenliga mängd af från hvarandra mer eller
mindre skilda formkombinationer, som redan iakttagits hos
titaniten. De äga för det mesta den hos detta mineral
jemförelsevis sällsynta tafvelformiga typen genom
öfverhandta-gandet af planet p, samt äro sällan enkla (fig. 1), utan
vanligen tvillingar med p såsom tvillingsyta (fig. 2 o. 3). Utom
p förefinnas hos dem följande partialformer: r, n, t, z, 1, y,
alla liggande i samma zon samt ehuru mera sällan äfven q.
Med antagande af de Naumanska axlarna får således
kombinationen i sin helhet formeln: 001 .011.123.121.112.110.
101 .010. Mera naturlig synes mig dock den af Dana och
Descloizeaux valda ställningen vara ined r såsom
grundprisma och y såsom basisk pinakoid. Kombinationen blir
då med 1 såsom grundform (enl. Dana): 100.110.221.221.
111 . 111 .001 .010, samt med t och n såsom grundpyramid
(i enl. med Descloizeaux): 100.110.111.111.Tl2.112.
001 . 010.
Då ytorna t. e. d. äro temligen glänsande, har jag vid
vinkelmätningen kunnat använda reflexions-goniometern, dels
den enkla (Wollaston’s), dels en Mitscherlich’s med en tub.
De sålunda erhållna värdena (W) äro här nedanföre sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
