Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
hos hvilken hemipyramiden n utgör den rådande formen.
Kristallerna af denna formtyp äro för det mesta små och
enkla, samt äro omgifna af qvarz, då deremot de
tavelformiga kristallerna stå i omedelbar beröring med skapolit.
Samma iakttagelse är man i tillfälle att göra på titanit från
Frugård i Mäntsälä och Svarta i Karis. Äfven på dessa
ställen förekommer en med den ofvanför nämnda analog
tafvel-formig titanitbildning i skapolit, dock i allmänhet mindre
väl utbildad med afseende på planernas antal och
beskaffenhet än den i Kyrkslätt, under det att i qvarz eller fältspat
en form anträffas liknande den i granit uppträdande.
Dessa fakta utvisa tydligen, att ett samband eger rum
mellan titanitens y’ttre form och det medium, hvari den
utkristalliserat. Detta formernas beroende af yttre inflytanden
är ett förhållande, hvars vigt i geologiskt hänseende
isynnerhet framhållits af Blutn (Handb. der Lithologie p. 18).
Men äfven för utredandet af mineraliernas egentliga natur är
det af stort intresse, och synes i detta afseende blifvit
mindre uppmärksammadt än det förtjenat.
Äfven i Pargas förekommer den granitiska,
hemipyra-midala titanitformen, och, så vidt jag kunnat finna, städse
omgifven af qvarz eller fältspat. Men derjemte förekommer
här, vid Ersb}7 och Storgård, i omedelbar beröring med
kalkspat en annan titanitform, som redan anföres af Nordenskiöld
(Beskr. öfver i Finl. funna min. 1863 p. 113). Denna till
färgen bruna och till formen vanligen en rhomboëder
liknande titanit uppgifves här utgöra en kombination af Pj(s)
och oP(p), hvilken med antagande af den utaf Descloizeaux
valda, ställningen blir (2Poo).c»Poo eller 021 . 100.
Vinkeln s:s är enl. Descloizeaux 112°2’ samt s:p = 106°5’.
Men de kristaller, hvilka jag varit i tillfälle att mäta, gåfvo
icke dessa vinklar utan vinklarna mellan r (HO) och y (001),
såsom utvisas af följande värden, utgörande medeltalen af
flere medelst en Mitscherlich’s goniometer funna vinklar:
beräknadt funnet
r:r .... 113°31’ ... . 113°35’.
r : y . . . . 114°30/ .... 114°25’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
