Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
manställda med de af Rose (R), Marignac (M), Hessenberg
(H) samt v. Rath (v. R) funna vinklarna för titanit från
andra fyndorter jemte de genom beräkning erhållna.
Beräknade Funna vinklar:
vinklar: R. M. H. v. R. W.
p : r = 146°45’ | 146°45’ 147°5’ 147°30’ — 147°
p:n = 144°56’ 145°8’ 145° 144°30’ — 145°
n:n = 136°12’ 136° 52’ 136° 9’ — 136° 18’ 136°40’
n: r = 152046’ — — 153° 152°57’ 152°42’
r: t = 135°53/ 135°53’ 136° — 135°58’ 136°
mz. — 167°25’ — - — — 167°40’
Såsom en egenhet hos titanitkristallerna från Kyrkslätt
må anföras, att ytorna ofta förete en mängd större och
mindre kaviteter, hvilkas väggar utgöras af kristallytor, mest
hörande till formen n, och hvilka äro beklädda med små
otydliga kristaller af pyroxen. Då denna derjemte
förekommer insprängd i titaniten, synes den mig här böra betraktas
såsom samtidig dermed och icke äldre, såsom fallet är enl.
Hessenberg vid Laachersjön (Abh. der Senckenb. Naturf. Ges.
B. VI p. 36). Med titaniten från Laachersjön företer för
öfrigt den från Kyrkslätt en viss analogi, såväl med afseende
på sin allmänna konfiguration som med afseende på sin
tvillingsbildning. Titanittvillingarna från Kyrkslätt visa i
allmänhet icke några ingående vinklar utom i det jemförelsevis
sällsynta fall, att formen y förekommer utbildad (fig. 3).
Stundom bildas dock sådana äfven af de pyramidala
planerna, nemligen i det fall att tvillingsgränsen går öfver de
prismatiska ytorna, hvarigenom bildningar uppkomma
analoga med dem af v. Rath från Laachersjön beskrifna (Pogg.
Ann. B. CXV. Taf. IV Fig. 3a).
Utom nu omnämnda form af titanit från Kyrkslätt,
karakteriserad genom sin utbildning i hufvudaxelns riktning,
förekommer här äfven en annan med samma ytor men
företrädesvis utvecklad i riktning af kanten n : n (fig. 4), och
som derigenom ansluter sig till den i granit så vanliga
tita-nitformen, t. ex. den i trakten af Helsingfors förekommande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
