Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
är egendomligt genomsatt af stora luftrum med skorstenslika
hudöppningar uppåt och greniga bladgröneförande opuntialika
cellrader från hålornas botten; bladen äro af ovanligt många
olika former, nemligen vegetationsblad och amphigastria från
deu plattade stammens undersida, andra blad dels vid det
gemensamma skifskaftets utgång från stammen, dels vid dess
öfre fästepunkt, samt dessutom hos det äkta slägtet
Mar-chantia på frukthufvudets undersida flera stora sambladiga
svepen, af hvilka hvart och ett innesluter Hera pistillidia,
som alla i sin tur äro omgifna af hvar sitt fruktsvepe; de
ega äfven i allmänhet de bäst utvecklade sporerna och
spring-trådarne, med ända till 5 skrufvar inuti; slutligen äro
han-organerna af alla de längsta och insänkta i egendomliga
lian-skifvor, som stundom äro skaftade i likhet med
frukthufvu-det. Härtill kan läggas att de, såsom t. ex. den allmänna
Marchantia polymorpha, uppvisa ej mindre än 4 olika
former af spiralceller, nemligen dels de ofvanskildrade nubblikt
förtjockade s. k. rotcellerna, dels nätceller i stammen, dels
både ring- och äkta spiralceller i frukten. — Närmast efter
dem komma Jungermaniaceæ frondosæ på grund af deras
tydliga närmande till Marchantiaceæ i grening, allmänt
utseende, blad och hanblomställning (Aneura, jemför
Targio-nia), samt deras stundom vackert och tydligt utbildade
kärlknippa och högt organiserade sporer (Pellia). Bland dem
alla torde Pallavicinia genom närvaron både af sambladigt
svepe och fruktsvepe intaga främsta rummet. Lepidolæna
anser jag böra ställas i spetsen för Jung. foliosæ
thalamo-mitrieæ och Frullania för J. foliosæ gynomitriece, begge
slägtena på grund af särdeles högt utvecklade blad och
amphigastria samt starkt förgrenad stam. En egen grupp af
Jungermaniaceæ bildas af Sphærocarpus, som genom
habi-tus, stammens byggnad och frånvaron af nubblikt förtjockade
rotceller närmar sig till Notothylas inom följande familj. —
Anthocerotaceæ böra, enligt min uppfattning, sluta raden af
lefvermossor, emedan oogoniet (centralcellen) är naket, i följd
hvaraf hos dem ingen mössa kan uppkomma, och deras
bållika stam och springtrådar stå på en synnerligt låg utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
