Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
domligheter, som ock i allmänt utseende (habitus) erinra
många af dem, såsom Dawsonia, Polytrichum, Timmia m.
fi., om vissa palmer, pandanacéer och liljeväxter, t. ex. om
Yucca, Dracæna, Cordyline, Dianella, samt om åtskilliga
Bromeliaceer, såsom om arter af Tillandia, Pitcairnea m. fi.
Öfvergången upp mot lefvermossorna bilda hvitmossorna
(Sphagnaceæ), som utmärkas från de öfriga genom
prothal-liet, frånvaron af all rotbildning hos den mogna plantan,
stammens byggnad, de knippevis utgående grenarne,
olikheten mellan stam- och grenblad, alla bildade af tvänne högst
olika slags celler, de i ett långt hänge ställda, långskaftade
och klotrunda antheridierna, de greniga paraphyserna,
sporsäcken, af halfsfarisk form. som afgränsar midtelpelaren från
locket, frånvaron af ring, samt de tvågestaltade sporerna
(enligt Schimper, ty sjelf har jag oaktadt talrika
undersökningar aldrig varit i stånd att finna mer än ett enda),
dessutom äro de aldrig synoica.
Genom stammens byggnad, de långt utdragna
hanhän-gena, antheridiernas form, ringens konstanta frånvaro, samt
sporernas kutikularbeläggning närma de sig något till
Hepci-ticæ. Och i sjelfva verket kan ej ännu säkert afgöras,
huruvida de icke naturenligare borde uppställas såsom en egen
hufvudafdelning (möjligen äfven riktigare under
lefvermossorna?), än att såsom här skett låta dem bibehålla deras
gamla plats bland Bryineæ. — Bland mossorna synas de
intaga en plats, analog till den Coniferæ hafva bland
fröväxterna, genom sin förekomst hufvudsakligen i de kallare
bältena, hvarest de bilda väldiga mosskogar, dugliga äfven de
till bränsle, trifvandes bäst tätt närmade till hvarandra, den
stundom något lika habitus, den uppräta, enkla och i
spetsen tillväxande stammen, liksom hos barrträden ofta bladen,
utga hos dem grenarne knippevis, den hängelika
haninflo-rescensen, samt derigenom att äfven de äro genom hela sin
massa genomsatta af hål.
Den sednare hufvudgruppen (Musei) sönderfaller i
Acro-carpi och Pleurocarpi. Bland de förre äro otvifvelaktigt
Polytrichaceæ de högst utvecklade af alla äkta bladmossor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
