Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Detta bevisas af följande dem tillkommande
egendomligheter. De äro nästan alla dioica, de ega en habitus, som starkt
erinrar om vissa monoeotyledoner, stammen visar ganska ofta
en axil och flera periferiska cambiiform-knippor, spridda i
stamparenchymet och hvilka öfvergå till bladen, som äro
försedda med tydligt omslidande bas och en öfra skarpt
afgrän-sad skifva, ofvanpå täckt af bladgröneförande lameller af
mycket vexlande sammansättning, den mest complicerade nerv af
allas, de längsta antheridierna med könstrådar som tydligen
öfvergå i hanskärmen, androeciet som i midten genomborras
af en ny hantopp och så år efter år, endast sällan af en
hongren, den af alla högst utvecklade frukten, samt den högst
egendomligt byggda tandkransen med dess olika bihang och
den starkt ludna mössan. — Andreæacece måste, enligt min
uppfattning, betraktas såsom den lägsta gruppen af
Grim-miales, genom några få kännemärken bildande ett otydligt
närmande till vissa lefvermossor, och torde de vara den
iäg-sta af alla de familjer som sammansätta bladmossorna. —
Pleurocarpi åter äro vida enformigare, så väl i afseende på
det vegetativa som det fruktifikativa systemet, än Acrocarpi.
De visa dessutom hvarken så högt utbildade former som
Po-lytrichaceæ, ej heller så lågt stående som Cleistocarpi och
Andreæacece. Slutligen är bladnerven, detta bladmossornas
mest egendomliga organ, ständigt af samma enkla inre
sammansättning. Vida svårare än det var hos Acrocarpi, är det
alt afgöra hvilka former som här intaga främsta rummet.
Dock synes mig hedersplatsen böra inlagas af Thuyidia, t.
ex. Th. tamarisdfolium, på grund af den starkt förgrenade
stammen, afdelad i högst tydliga årsétager och täckt af
ytterst talrika biblad (paraphyller), bladen som visa olika form,
allt efter som de äro fästade på stammen grenarne eller
smågrenarne, samt sammansättas af starkt förtjockade och
papil-lösa celler, de från bladen både i afseende på form, glans
och byggnad alldeles afvikande honskärmen.
Egendomligt är att inom de flesta olika grupperna af
lefver- och bladmossor den högst utbildade formen är
kosmopolitisk eller åtminstone eger en mycket vidsträckt ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
