Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I kilskriftsfrågan.
Anmälan af hr fb. lenormants "Études Accadiennes", Paris 1873.
I särskilda redogörelser öfver kilskriftsforskningens
framsteg har jag redan haft tillfälle erinra derom, att
inskriptionerna ej mindre i den mellersta kolumnen på de trilingva
aehemenidiska monumenten, än på en mängd i det forna
Assyrien funna lertaflor, af de flesta och till stor del högst
betydande röster inom vetenskapen anses vara affattade på
ett språk, hörande till den turanska familjen. Det arbete,
hvars titel läses härofvanföre, delar i allo denna åsigt, och
då det tyckes egnadt att föra frågan ett godt stycke fram
mot dess definitiva lösning torde ett något fullständigare
referat ur detsamma icke sakna intresse hos oss. Med
Akka-diska har man nämligen i England, efter Hincks föredöme,
hvilket numera äfven i Frankrike vunnit efterföljd, börjat
förstå samma språk, hvilket Oppert, för att på en gång
ånge dess förekomst i tvåtlodslandet (Kas-dim = Mesopotamien)
och dess slägtskapsförhållanden, kallat Kasdo-scythiska.
Beträffande namnet vill jag redan här erinra, att Oppert sjelf
i de föreläsningar han håller i College de France uttalat sig
derhän, att, om någon förändring är af nöden, ifrågavarande
idiom hellre bör heta Soumeriska än Akkadiska, emedan at
de tvenne bredvid Assur nämnda folken, Soumir och Akkad,
det förra, icke det senare varit kilskriftens egentliga och
första uppfinnare.
Herr Lenormants arbete, hvilket tillsvidare blott
utgifves i omsorgsfullt autograferadt manuskript, är beräknadt att
blifva mycket omfattande. Af dess 1 tom hafva 2 häften
hittills kommit mig tillhanda; de innehålla på tillsammans
350 sidor i största qvartformat en fullständig grammatik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
