Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
143 sidor endast paradigm, så fullständigt utförda man
möjligen kan önska det.
I. Hvad först de akkadiska språkkällorna beträffar, så äro
dessa af 6 slag. 1, Rent assyriska syllabarier och texter.
Prononciationen af kilkarakterer, begagnade i assyriska
inskrifter såsom element för ett rent fonetiskt syllabar, skänka
oss nämligen akkadiska ord (hittills öfver 500), hvilka i
skriftuppfinnarnes eget idiom svarade mot samma teckens
ideografiska betydelse. 2. De grammatikaliska taflorna från
Kujundjik, hvilka specielt blifvit kallade syllabarier. De äro
ej, såsom man fordom trott, uppsatta för att lära de
assyriska skrifvarne deras modeismåls grafik, utan till
undervisning i Akkadiskan, som länge utgjorde ett i Babylon och
Niuive heligt tungomål och särskildt ingick i den
sacerdo-tala bildningen. Taflorna äro alltid afdelade i 3 kolumner;
i midten den karakter, som skall förklaras, till venster dess
läsning i Akkadiskan, uttryckt fonetiskt, och till höger det
assyriska ord, som öfversätter den sistnämnda. De
assyriska orden äro tillika de, hvarmed man läste karakteren, då
den brukades som ideograin i uinivitiska texter. Man
finner visserligen af dessa taflor, att den så besvärliga
polyfo-nin isynnerhet vidlåder det ursprungliga, akkadiska
skrift-systemet, hvarigenom orden lexikaliskt ofta blifva osäkra,
men då de grammatikaliska formerna alltid skrifvas fonetiskt
och vanligen med enkla stafvelsevärden, kunna misstagen
på sin höjd blifva af samma art, som ifall någon uppläser
Franska så, som det skrifves. 3, De s. k. vokabularierna
och ordlistorna, hvilka diplomatiskt noggrannt blifvit
bekantgjorda i Rawlinsons och Norris’ stora kilskriftsverk. Här
hafva vi flera tusen akkadiska ord med deras förklaring på
Assyriska, och det tyckes således, som skulle man blott
behöfva öfversatta. Javäl! men åtminstone 3,’4 af de assyriska
orden äro ännu okända och måste så förblifva tills man lye
kas återfinna dem i någon sammanhängande text.
Mången-gång har förklaringen just genom den åsyftade
noggranheten blifvit ännu mera förvillande; t. ex. då man efter
ak-kadiskt bruk äfven i Assyriskan, rakt mot dess hela skap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
