Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
ter tillåta att formulera. — Med ett ord, det skall ännu
förflyta lång tid, innan man kan upprätta ett akkadiskt lexikon,
men det är berättigadt, utan djerfhet och ined utsigt af
framgång, att lemna ett första utkast af grammatikens element,
betraktade i deras sammanhang7’.
Såsom nämndes, håller sig hr Lenorniant endast till
fakta, sädana dessa gifva sig omedelbart ur det akkadiska
språket, ban vill blott vara rapportör för detta, hvaremot
konjekturer och allmännare betraktelser öfver
slägtförhållan-den m. m., "så förförande dessa ofta äro", heltochhållet
å-sidosältas i den speciella undersökningen. Denna
sjelfbe-herrskningslag har naturligtvis icke förhindrat honom att
såväl i ett förord som i ett slutkapitel upptaga frågan, till
hvilken språkgrupp det i detalj analyserade idiomet bör
hänföras. Hans mening härom kan icke missförstås. "Engång
väl utforskad, skall Akkadiskan i den komparativa filologin
bland agglutinerande tungomål af den vidsträckta turanska
familjen erhålla samma roll, som vedarnas Sanskrit bland de
ariska." Detta är samma sats, hvilken jag redan 1861 i
anledning af Opperts undersökningar uttalade, men hvilken på
visst håll ådrog sig mycken onåd. Uttrycket turansk
språkfamilj användes här icke i dess största och nästan
obegränsade omfång, utan inskränkt sågodtsom uteslutande till den
nordliga förgreningen, hvilken bildas af de ugrisk-finska
språken. Vi skola nedanföre, följande författarns spär,
återkomma till denna vigtiga, icke heller för vår inhemska
språkforskning likgiltiga fråga.
De skilda kapitlen i förra delen af hr Lenormants
arbete bära öfverskrifterna: I om källorna för vår kännedom
af akkadiska språket, s. 6 — 24; II fonetik, s. 25—36; III
ordbildning, s. 37— 63; IV nomen, s. 64—79; V adjektivet,
s. 80—82; VI räkneorden, s. 83—86; VII pronomen, s.
87—95; VIII verbet, s. 96 —154; IX verbum substantivum,
s. 155—158; X postpositionerna och prepositionerna, s. 159—
167; XI adverbet, s. 168—170; XII konjunktionerna, s. 171 —
174; XIII grunddragen af syntaxen, s. 175—191; XIV
språk-förvandtskap, s. 196 — 207. Den andra delen innehåller på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
