Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
De förnämsta ordbildningspostpositionerna äro 1) ga
för adjektiv: dan "makt", danga "mäktig", se "lycka" sega
"lycklig"; 2) ik för nonien agentis: id "hand" idik
"försvarare"; 3) da specialiserar: mu "namn" muda "berömd",
tar "döma" tarda "domare", a "vatien" a da "vattenlopp";
4) ha anger delen: kaba "munnens sida" af ka "mun";
5) ma betecknar kringliggande nejd: urulabma "distriktet
Ur"; 6) ka uttrycker det bela: urulabmaka "hela distriktet
Ur". I separat ställning betyder ga "binda", ik "stå rak"
(Lat. stare, äfven existera, vara), da "fält", ba "skära", ma
"land", ka "hel".
Äfven genom prefixer bildas standom ord, isynnerhet:
1) nam för abstrakta: bat "dö" narnbat "dödlighet", sis
"bror" namsis "broderskap"; detta nam betyder egentligen
"lott"; 2) id för lokalitet: mar "bo" idmar "hus"; 3) ki för
nomen agentis: pal "bedraga" kipal "bedragare".
IV. Det 4:de kapitlet afhandlar Nomen. Genusskillnad
betecknas icke; dock tillägges stundom för maskulina us
"manlig", för feminina rak "qvinlig", t. ex. tur "barn",
tu-rus "gosse", turrak "flicka". Af numeri förekommer dualis
blott i vissa substantiver (hvarvid verbet träder i pluralis)
och bildas genom räkneordet kas "två", t. ex. s i kas "ögonen",
pikas "öronen", sukas "händerna", nirkas "fötterna". Pluralis
bildas än genom rotens fördubbling, gal "stor" galgal
"store", än genom formanten ene, men oftast genom
postpositionen mes, (som egentligen betj’der "mycket", och hvars
tecken i Assyriskan blifvit ideograf för pluralis): ëmes af ë
"hus", turusmes "söner". Bland kasus hafva genitivus och
ackusativus ingen skild beteckning, de öfriga bildas med
postpositioner, nämligen 1) ra för dativus; 2) tå för
lokati-vus, ofta äfven instrumentalis, ëta "i huset", mata "i landet";
samma formant anger i verbet: gerundium; 3) ge för
sup-positivus, eänige "på hans hus"; 4) li stundom för
instrumentalis; 5) lal för possessivus; 6) ku, motsvarande det Lat.
in med ackusat., för motivus; 7) na för ablativ., ofta nästan
i betydelse af genitivus, sinina "af hans öga"; anger ock
ämnet, samt stundom ett öfre läge, taqna "på stenen"; 8)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
