Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
agglutinationen) sker som i ett sammansatt ord. Gradus
komparativus tyckes ej finnas, men superlativus anges genom
ordets fördubbling, dan "mäktig15 dandan "mycket mäktig15,
(så bildas ock intensiva verb.)
VI. Det 6:te kapitlet egnas läran om Räkneorden.
E-medan i akkadiska texter antalsuppgifter alltid ske i siffror,
bar man hittills blott lyckats återfinna kardinalia 1 id (dis),
2 kas (bi), 3 essä, 4 sana, o sa, 6 as, 10 ge? 15 esa, 20
mis, SOsussana, 40 sanabe, 50 qigusili, 60 us, 100 me, 600
nir, 1000 si och 3000 sar. För att bilda ordinalia tillägges
kam: essakam "3:dje". Vid beteckningen af fraktionära tal
hafva Kaldeerne och Babylonierne egenheten att alltid
använda nämnaren 60, t. ex. 2§s i stället för 2J, 29|{j = 291,
o. s. v.
VII. Följa så Pronomina, hvaraf Akkadiskan har stor
rikedom, a) Af isolerade personspronomina känner man
blott singularis: 1 p. dels mu med genitiven mena och mina,
dels idbi eller dab; 2 p. dels zu, dels mun, men; 3 p. an,
na, nam eller abba, bab; liksom i vissa andra språk,
förekomma äfven i Akkadiskan omskrifningar af dessa
pronomina, t. ex. för 3 p. kidanbi "hans makt", b) Personala
suffixer antaga vissa prepositioner och fylla genom att binda
sig vid substantiver bristen af possessiva; sålunda: 1 p. i
sing. mu "jag", i plur. me "vi", 2 p. i siug. zu "du", i plur.
zunene "j", 3 p. i sing. ni, bi "han", i plural, nene "de";
alltså 2 p. i plur. = zu -j- nene — du -|- de = j. c)
Demonstrativa äro (jan och anna. d) Relativet omskrifves helst
genom participium, dock användes äfven gum egentl,
"menniska" och gar egentligen "sak", det förra för lefvande, det
senare för liflösa föremål, e) Reflexivet återges genom
pro-noniinalsuffixerna, hängda vid ordet imta, således imtemu
"jag sjelf", o. s. v. f) Indefinita äro många, abamu
"någon", sate "alla", m. tl. g) Reciprokum bar t ah i "hvarandra",
af barta, gerundium af bar "binda" och 2 suflixen af 3 p.
VIII. Exposén af Verbet är särdeles utförlig och
omsorgsfull. Denna invecklade lära sammanhänger på det
närmaste med den om pronomina. Den akkadiska konjugatio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
