Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
starkt åt genitiven, i Lappskans och Finskans n, Turkiskans
in, m. m., det lokativt-komitativa la i flera idiom, o. s. v.
Lika eller ännu mer betecknande är öfverensstämmelsen i
pronomen, såsom synes t. ex. deraf, att 1 personen heter i
Akkadiskan mu, i Finskan (stammen) ma, Estniskan ma, o.
s. v., 2 personen i Akkadiskan zu, i Finskan sa, o. s. v., 3
personen i Akkadiskan 11a, ni, i Finskan ne (pl.) o. s. v.
En annan form för 3 personen ljuder i Akkadiska bi, d. ä.
motsvarar demonstrativet by i Jakutiskan, bu i Turkiskan,
det enklitiska pi, vi i Finskan. För ytterligare jemförelser
hänvisar jag till sjelfva arbetet.
Det har icke undgått hr Lenormants iakttagelse, att
Akkadiskan erbjuder några företeelser, hvilka vid första
ögonkastet tvekas hvila på belt andra grunder, än de inom
Turanismen annars gällande. Så är genitivens förläggande
efter sitt nomen högst, påfallande i denna grupp, men dock
ingalunda något fullkomligt exceptionelt, enär Wiedemann
uppvisat, att sådant äfven sker i Votjakiskan. För att
förklara iukorporationen af ett objektspronomen i verbet
förutom subjektets, behöfver man ej med Sayce taga sin
tillflykt till Baskiskan; densamma anträffas nämligen äfven i
Mordvinskan. Prefigeringen i stället för suffigeringen af
subjektspronomen i aktivum o. s. v. strider i sjelfva verket
mot allt hvad man ville vänta inom denna familj. Och dock
har, så att säga under våra egna ögon, en dylik öfvergång
från system till system tilldragit sig. Ty, säger hr
Lenor-mant, "den modige och eminente forskaren af landet och
språken i det nordliga och centrala Asien, Castrén, har
konstaterat, att det först är belt nyligen, som användandet af
affixpronomina för verbets skilda personer, okändt i alla
andra tungusiska dialekter, framträdt bland horderna kring
Nertschinsk, liksom äfven i den mongoliska gruppen hos
Buriaterne". Hr Lenormant tviflar derföre icke, att dessa
och dylika mer isolerade företeelser i Akkadiskan ytterst
hafva sin förklaring deri, att språket genomlupit flera
utvecklingsstadier, hvilka ban i förevarande fall tänker sig
sålunda, att på den prepositiva juxtapositionen följt en post-
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
