Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Mongoliskan och tillochmed Tungusiskan. Jag tror derföre,
att Oppert var ledd af en verklig inspiration, då han, sedan
år 1857, sade, att det språk, som talats af kilskriftens
uppfinnare, stod nära de för-ariska invånarnes i Medien samt
hör till den turanska familjen, äfvensom år 1859, att dess
mest betecknande drag röja slägtskap med den ugrisk-finska
gruppen1,1. I förbigående erinrande om den stora mängd
identiska eller iiknande ord, hvilka såväl af andre, som
senast af Sayce i förutnämnde afhandling blifvit samlade,
anser hr Lenormant för sitt sj’fte nog att blott gifva en
komparativ tabell öfver räkneorden för 1, 2, 5, 6 och 10 i 8
skilda språk af turanska stammen. Så heta i Akkadiska,
Finska, Estniska, Tscheremissiska, Mordvinska, Syrjänska,
Ostjakiska och Magyariska de resp. uttrycken för 1 : id,
yksi, lits, ik, vaihe, ötik, it, egy, för 2: kas, kaksi, kats,
hak, kavto, kyk, kat, ket, för 5: sa (jemför esa = 15), viisi,
viis, vis, o. s. v.
Det, är dock, enligt hr Lenormant, icke i ordboken, de
turanska språkens enhetsprincip bör sökas, ty här måste de,
innan äfven för dem en lag sådan Grimm uppställt i läran
om "die Lautverschiebung11 blifvit deducerad, tvertom blott gälla
som bevis, huru långt beslägtade tungomål på en lägre
bildningsgrad i ordförrådet kunna springa i sär, hvarpå
företrädesvis Ostjakiskan med dess många dialekter vore ett
talande exempel. Ett mer afgörande votum tillkommer
grammatiken. Några enskildheter releveras. Vi veta redan, att
i nomina pluralis bildas genom mes och att detta egentligen
betyder "mycket11; kanske är det blott en tillfällighet att i
Jakutiskan myz betyder "samling". Vigtigare är, att samma
formant, med bortkastadt m, i verbens pluralis uppträder
som es, alldeles liksom de hafva yas i Syrjäuskan, yos i
Vot-jakiskan, t i Finskan, o. s. v.; isynnerhet då man erinrar sig,
att M. Müller på belt annan väg funnit, att den gammal
ug-riska pluraländelsen var cis. Tillfälligt kan det icke
heller vara, att de akkadiska postpositionerna till största delen
återfinnas i turanska språk, t. ex. det lokativa ta dels
såsom ta, dels såsom da, de, du, det ablativa na, som lutar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
