Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
relsevis sällan påträffa några sotn visa spår af känslighet,
åtminstone i någon högre grad. Visserligen äro äfven hos
dem sagda egenskaper, isynnerhet den senare, för det
mesta bundna vid egna, ehuru blott föga utpräglade väfnader,
dock äro begge dessa företeelser knappt åtskitjbara, ithy att
en och samma cell eller cellförening tjenstgör för såväl den
ena som den andra, d. v. s. på en gång både för känseln
och rörelsen. Men inåste nu denna fråga närmare granskas.
Åtskilliga plantor spridas öfver stora landsträckor,
men har detta intet att skaffa med någon slags rörelse hos
O O
sjelfva växten, utan orsakas hufvudsakligen genom vindens
eller djurens medverkan. Såsom ett upplysande exempel
härpå inå tjena den mångbeiyktade, redan i bibeln
omtalade Jerichorosen (Anastatica hierochuntica), en enårig ört,
nära beslägtad med löfkojan och vinterkrassen och som är
utbredd i sandöknarne från Syrien ända in i Sahara. Då
hon bär mogen frukt och vissnar bort, inböja sig de talrika
grenarne och bilda ett intrassladt nystan eller kula, som lätt
lossnar från den lösa sanden och af blåsten drifves vida
omkring, hvilket förklarar växtens stora utbredning. Många
frukter eller frön äro försedda med vingar eller fröpenslar,
så att de bortföras synnerligen lätt af vinden, andra åter
äro på ytan klibbiga eller bära talrika hakar eller styfva
borst, med hvilka de fastna i djurens pels eller fjädrar och
medfölja dem under deras vandringar. Frömjölet öfverföres
af blåsten till pistillen hos många af våra vigtigaste odlade
och vilda växter, såsom bos de flesta af våra träd och
sädesslagen; häraf inses lätt skadan af ’"regn i rågblomman’",
hvaröfver våra landtmän dessvärre så ofta med skäl
beskärma sig. En i södra Europa allmän och i orangerier eller
aqvarier ingalunda sällsynt odlad vattenväxt, Vallisneria
spiralis, uppskjuter sin honblomma till vattenytan,
hanblommorna bildas nere i vattnet, men lossna från skaftet och
flyta upp, först nu nående sin fulla utveckling och föras af
vågornas sqvalp till pistillen, hvarefter honstängeln, sedan
väl befruktningen är gjord, skrufformigt sammandrager sig.
Hos Orchideerna och inånga andra, hörande till vår flora,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
