Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
verkställes fertilisationen medelst insekter omedvetet under
deras letande efter blommans honungssafter. Och i sjelfva
verket äro de växter jemförelsevis få, som utbilda frukt
genom inverkan af ståndarne inom samina hylle som pistillen.
Men såsom sagdt dessa förhållanden kunna icke räknas bland
rörelsefenomenen.
Vända vi oss nu till verkliga sådana, påträffa vi först
den rörelse som finnes hos alla växter utan undantag och
som består i växtorganens tillväxt och förlängning. På grund
häraf äro bladen, stammen eiler blommorna ofta vridna
eller böjda, synnerligen mot solsidan; slingerväxten kastar sin
tåglika stjelk skrufformigt rundtomkring en starkare stam
och hoppar derifrån öfver till en annan, stundom
fasthållande sig med sugrötter eller särskilda griporganer, kallade
klangen och soin bildas af egendomligt förändrade blad,
grenar eller blomskaft, ja t. o. m. inom sjelfva blomman
kunna dylika uppträda, hvarvid ofta stödjeväxten,
urstånd-satt att tly, dödas af den för intima omfamningen, så att
den kärliga slingerväxten uppehälles blott af det styfva
växt-skelettet i dess armar. Ett annat exempel är blommornas
öppnande och tillslutning, stående i jemnt förhållande till
ljusets, isynnerhet dess blåa strålars, och värmets olika
styrka. Så utslå de flesta af dem under dagens lopp, men
Nattens drottning (Cereus grandiflorus m. fi. arter) skvr ljuset
och utvecklar först sent på aftonen sin hvita guldkantade
och vaniljdoftande krona, för att redan tidigt följande
morgon utmattad och vissnad hänga ned efter den ormlika,
köttiga och taggiga stammen. Många andra öppna åter nästa
dag sitt under natten hvilande och hopslagna blomhylle.
Roten, detta plantornas fästeorgan, är ljusskygg och skyndar
att dölja sig i den svarta mullen. Växtens tillväxtrörelse
upphör, såsom vi alla veta, under den kalla vintern, ett
afbrott som i varmare zoner ersättes genom en lång period
af torka, för att åter kommande vår eller regntid vakna upp
till nytt lif. Den akt af hvila, hvilken Linné så träffande
kallar somnus plantaruin, iakttages bäst hos ärtväxterna, i
det deras af talrika småblad sammansatta blad sträcka sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
