Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
bestående deri att de ömsevis stiga i höjden, tor att åter
nedsänka sig, härvid beskrifvande en ellips. 1 plantans
hemland skall man kunna räkna ända till 60 slag i minuten,
men i våra växthus äro vi i stånd att iakttaga blott ett enda
högst halftannat på sagda tid. Rörelsen synes mig stå i
någon sorts sammanhang med de långa, styfva och rakt
utstående hår som sitta på det gemensamma skaftets kanter,
ty under sitt stigande uppåt stöter alltid sidobladet mot
håren och kan blott genom starkare påtryckning befria sig
från dem; hvilket antagande äfven finner ett stöd deri att,
då ett eller båda sidobladen, hvilket ofta nog händer, äro
felslagna, nyssnämnda hår äfvenledes saknas på samma eller
begge sidor af bladskaftet.
Rörlighet finna vi sålunda vara en allmän företeelse
hos växtorganer och, om vi nu taga i skärskådande samma
fenomen, då (tydligt förnimbar) känslighet är dermed
förenad, skola vi desslikes se att rätt många växtdelar framvisa
en dylik.
Vackrast utpräglad visar sig känsligheten hos åtskilliga
Mimosæ, t. ex. sensitivan (M. pudica), en sydamerikansk
buske, som likväl i våra varmhus endast är enårig, och Hera
andra ärtväxtslägten, såsom Æscliynomene, Cæsalpinia ni.
fi. och Oxalis sensitiva, hvilken sistnämnda härstammar från
Ostindien. Sensitivans blad äro dubbelt sammansatta och
känsliga ej allenast för ljus och värme, utan äfven för
vid-röring, blåst, skakning, elektriska stötar och en mängd
kemiska agentier. Vid en resandes färd genom en liten dunge,
der sensitivan ymnigt uppträder, skola alla dess på ett visst
afstånd från den galopperande hästen befintliga blad helt
och hållet nedsänka sig och på sådant sätt artigt helsa på
den förbiilande ryttaren. Alla de anförda känselväxternas
blad äro nemligen vid basen försedda med en tjock och
ringformig led, i hvars yttre barklager, den s. k.
compres-sibla väfnaden, känsligheten anses hafva sitt säte. Denna
rörliga väfnad är uppbyggd af celler, som sakna alla
mellanliggande luftförande hålor, i följd hvaraf de äro på alla
sidor tätt förenade sinsemellan, samt utanpå täckta af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
