Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
III.
Om jäsningsprocesserna.
Föredrag vid Vetenskapssocietetens årshögtid af J. J. Chydenius.
Vid studium af naturvetenskapernas utvecklingshistoria
finner man ofta. att de alldagligaste företeelser och sådana
processer hvilka menniskorna sedan urminnes tid förstått att
använda till sin nytta, just varit de hvilka erbjudit
forskaren de största svårigheter, då det gällt att närmare förklara
dem och utröna lagarne för de krafter, som vid dem träda
i verksamhet. Sådant är bland andra fallet med de
såkal-lade jäsningsprocesserna. Konsten att genom jäsning af
druf-vornas saft bereda vin är nemligen äldre än all historia och
vi veta att forntidens folk förlade upptäckten af denna konst
till tidernas begynnelse och såsom dess upptäckare
betraktade några af deras gudar eller heroer. Så berättade de
egyptiska legenderna att det var Osiris som först odlade och
använde vinrankan, och hos grekerne ansågs Bachus hafva
varit menniskornas läromästare i detta fall. I de
gammaltestamentliga skrifterna åter berättas detsamma om Noach,
hvilken efter syndafloden planterade rankan och beredde vin
af dess frukter. Äfven konsten att förmedelst jäsning bereda
öl och dermed beslägtade drycker var sedan urminnes tider
känd af såväl Egyptierne som de germaniska folken, och
likaså finna vi andra folk på olika delar af jorden, hvilka redan
så tidigt förstått att från honing eller pahnsaft och frukter
framställa spirituösa drycker, att de ej kunnat uppgifva när
denna kunskap tagit sin början. Likartadt är äfven
förhållandet med jäsningens användande för tillverkning af bröd,
hvilken ju sedan mycket långa tider tillbaka varit af så
ofantlig vigt. Och likväl är det först nu i våra dagar som man
begynner komma till helst någon klarhet rörande de
processer som i de antydda och med dem likartade fall försiggå.
De gamla folkens lärde lyckas så godt som alldeles
icke hafva försökt att göra något för utredande af dessa
frågor. I den grekiska och romerska litteraturen har man åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
