Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
jäsningen, men jemte dessa tinnes så mycket oklart och
fantastiskt, att vi ej här kunna uppehålla oss dervid.
Hos anhängarene af den kemiska skola som efterträdde
alkeinisterna, den iatrokemiska, finner inan äfven ofta de
mest olikartade processer förda under begreppet jäsning.
Såsom exempel må anföras, att van Hei.mont under denna
benämning hänförde såväl den utveckling af kolsyra som äger
rum då en starkare syra inverkar på ett kolsyradt salt, som
den hvilken uppkommer då sockerhalliga ämnen verkligen
genom jäsning sönderdelas. Härvid är dock att anmärka,
det just denne kemiker torde varit den som först tydligt
uttalade att vid jäsningen en gasformig kropp utvecklas, och
sednare var det äfven en lärd af samnia skola som
ytterligare fästade uppmärksamheten vid denna gas och sökte
karakterisera den.
Vid slutet af det 17:de och början af det 18:de seklet
undergick kemin stora förändringar, hufvudsakligen genom
de arbeten som utfördes och de åsigter som uttalades af
tvenne män, Becker och Ståhl, hvilka vid denna tid
uppställde den första mera omfattande kemiska theori — den
såkallade flogistonläran. Desse forskare sysselsatte sig äfven
ganska mycket med jäsningsfenomenerna, och isynnerhet den
sednare af dem uppställde angående dessa åsigter, hvilka
sedan i temmeligen oförändrad form blefvo bestående under
bela 18:de seklet. Hufvudpunkten i denna jäsningstheori var,
att en i sönderdelning stadd kropp ansågs kunna öfverföra
denna sönderdelningsprocess på andra kroppar och
åstadkomma, att dessa i sin tur dela sig i enklare föreningar. —
Hvilka slags ämnen det var som vid jäsningen
sönderdelades, och hvilka som genom densamma uppkommo, derom
uttalade man sig dock ej tydligt. Becker lärde visserligen
att endast det som var sött kunde jäsa, och att alkoholen
uppstod genom sjelfva jäsningen och ej fauns förutbildad
i det jäsande ämnet, såsom en del af lians föregångare
velat påstå; men att likväl hos den tidens kemister vänta
någon riktig uppfattning af hvad som verkligen försiggår vid
en sådan process, är ej tänkbart då metoderna att undersöka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
