Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
men skilja sig genom sin t. e. d. mera basiska natur och sin
såsom det synes betydligt mindre myckenhet. I allmänhet synes
det som om jernmalmen och zinkblendet företrädesvis åtföljdes
af mindre basiska talksilikater, deremot kapparkis och
blyglans af sådana utaf mera basisk natur. Så t. ex. är
blyglansen vid Stansvik åtföljd af den svarta starkt jernhaltiga
degeröiten, som af Fischer blifvit mikroskopiskt undersökt
(Krit. mikr. min. Unters. Freiburg 1869 p. 13), jernmalmen
åter af den betydligt mindre jernhaltiga helsingiten (F. 1.
Wiik, Bidr. till Helsingforstraktens min. p. 123.)
Dessa mera metalliska hydrosilikater har man väl att
i allmänhet tillskrifva samma sekundära eller tertiära
uppkomst, som de egentliga talksilikaterna. Dock måste de väl
äfven t. e. d. såsom t. ex. hisingeriten betraktas såsom
ursprungliga eller paralliseras med de i basiska bergarter ofta
förekommande amorfa eller delvis amorfa, hvarpå längre
fram ett exempel skall anföras från olivin-gabbron i Tyrvis,
hvars mineralier i allmänhet förete en likhet med dem som
åtfölja malmarterna. Men äfven i detta fall visa de sig vara
de till tiden sednast atlagrade. Så t. ex. är ordningsföljden
af mineralierna i de vid Orijärvi förekommande hålrummen :
kalkspat, qvarz, brunspat, svafveljern (resp. jernoxidhydrat)
och innerst bergläder.
17. Optisk undersökning af ckloritartadc mineralier från Lupikko
och Orijärvi.
I min framställning om de finska glimmerarterna (111,
14) har jag anfört en chlorit från Lupikko, som jag på grund
af dess optiska förhållande ansett böra betraktas såsom opt.
tvåaxig och således vara ripidolit (v. Kob.) Sedermera har
A. M. Jernström på grund af kem. analys hän förd t den till
pennin. Med anledning deraf har jag underkastat densamma
en förnyad undersökning men icke funnit skäl att frångå
min förra åsigt. Den optiska tvåaxigheten är omisskännelig
isynnerhet vid jemförelse med ett optiskt enaxigt mineral
t. ex. biotit och kan icke bero af en anomali eller en
inblandning af phlogopit, alldenstund det blott är de fullkorn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
