Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Det andra delvis grönaktigt gula mineralet visar
under mikroskopet en starkt trådig textur, och liknar
öfver-liufvudtaget något bronziten i föregående bergart, men har
mera långsträckta former och synes icke innehålla några
mikroliter. De enskilda trådarna, hvaraf mineralet består, gå
dels parallelt med hvarandra, dels skilja de sig isär och böja
sig något från hvarandra, så att det hela får formen af en
qvast. De äro starkt genomdragna af tvärspringor, hvarpå
serpentinen inträngt, men synas f. ö. för det mesta i sitt
inre lika klara, färglösa och genomskinliga som den
oförändrade olivinen. Vid undersökning i polariseradt ljus finner
man, att de optiska elasticitetsriktningarna gå parallelt med och
normalt emot trådarnas längdriktning, hvaraf framgår, att
mineralet i sjelfva verket måste betraktas såsom en länk af
bron-zitserien: sannolikt utgör det en något förändrad bronzit
eller enstatit, anslutande sig sålunda till det mineral, som
man betecknat med namnet bastit eller skillerspat.
Såsom man af det ofvanstående finner visa de tre
bergarterna från Tyrvis en så stor analogi sinsemellan, att de
från petrografisk synpunkt betraktadt måste hänföras till en
och samma aflagring trots sin skenbara yttre olikhet,
hvilket dock äfven är fallet med andra olivinhaltiga
gabbro-arter, t. ex. den från Radaudalen (Baste) i Hartz. Af
intresse äro äfven de analogier, som förefinnas mellan
mineralierna i denna bergart och de i vissa malmförande
gångarter t. ex. i Lojo och vid Orijärvi, och hvilka kunde gifva
anledning till en närmare undersökning med afseende på
dess möjliga malmhalt.
Såsom man af stuffer förvarade på bergskontoret finner
förekomma analoga bergarter med dem i Tyrvis i Wesilaks
(Tottjärvi) äfvensom i Korpilaks. Af stuffer, som blifvit
mig lemnade af stud. Lang från sistnämnda socken finner
man, att bergarten derstädes i likhet med den från Ekois
innehåller diallag och biotit med deri inneslutna bronzit- och
olivin- (resp. serpentin-) korn.
Olivingabbro fra» huru. Vid en geologisk resa sednaste
sommar var jag i tillfälle att insamla stuffer af denna bergart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
