- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XVII. 1874-1875 /
32

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

från Toikko invid Näsijärvi. Den liknar till det yttre
bergarten från Tyrvis: den består till största delen af en svart
hornblende, hvars spjelkningsytor äro genomborrade af mörka
och matta, serpentiniserade olivinkorn; äfven de glänsande,
grönaktiga g limmerpar t i er na, på samma sätt genomspäckade,
saknas icke här, ja förekomma delvis i ännu större
myckenhet: äfven innehåller den, såsom pröfningen med magneten
utvisar, betydligt magnetit. Genom sin hufvudbeståndsdel,
hvars spjelkningsytor otvifvelaktigt ge sig tillkänna såsom
hornblendets, skiljer den sig emellertid ifrån nämnda
bergart, och den borde väl derföre egentligen betecknas såsom
en olivindiorit, så mycket mer som bergarten på grund af
sin betydliga hårdhet och seghet, så att den t. o. m. på sina
ställen ger gnistor för stål, ger anledning att förmoda
närvaron af qvarz. Detta kan dock äfven härröra af inmängd
s. k. saussurit, hvars hårdhet uppgifves ända till 7, och
hvilket äfven den mikroskopiska undersökningen gör troligt.
Bergarten skulle sålunda ansluta sig till s. k. saussuritgabbro,
som i st. f. dialiag vanligen innehåller hornblende
(sma-ragdit).

Hornblendet visar i genomgående ljus en grön färg,
som på sina ställen öfvergår i brun. Den synes i allmänhet
vara fullkomligt frisk, samt är hårdare än hornblendet i
bergarten från Wehmais, och saknar dess trådiga textur och de
insprängda svarta mikroliterna: den ger sålunda intrycket af
att vara ursprunglig, icke metamorfisk såsom denna. 1
optiskt hänseende visar den en analogi dermed: dichroismen
är ganska märkbar, färgen blåaktigt grön i riktningen af
den minsta elasticitetsaxeln, grön eller gulaktigt grön i de
öfriga, och absorbtionen som vanligt störst i den förstnämnda
riktningen, hvars afstånd från hufvudaxeln synes vara
ganska betydligt för en hornblende: jag har nämligen
approximativt kunnat uppskatta denna lutning till 30°.

Oiivinen företer analoga förhållanden med den i
föregående bergart, men en något tj dligare kristallisation.
Stundom kan inan särskilja konturerna af ett prisma eller döma
med en pinakoidyta, och finner då, att serpentinen företrä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:11:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/17/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free