Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
mat p "oö (ber. vinkel — 59° 2’), eller ock gå de fullkomligt
normalt mot nämnda längdriktning, livarvid är alt märka,
att äfven här den motsatta, mindre allmänna riktningen synes
vara en annan, bildande omkr. 10° mindre vinkel med
längdriktningen än föregående, således häntydande på domat
I p^°(48°). Storleken af de gröna mikroliterna kan i
medeltal uppskattas till 0,01—0,03 mm i längd och 0,002—
0,004 mm i bredd; de bruna äro i allmänhet något större,
hvarvid tillika kan märkas, att de, som gå i längdriktningen,
gemenligen äro längre än de, som afskära densamma. Vidare
finner man, att de ljust färgade mikroliterna till antalet äro
betydligt underlägsna de mörka, och företrädesvis förekomma
på sådana ställen, der grundmassan sjelf har en mera ljus
färg, hvilket är fallet i grannskapet af de plagioklaspartier,
som här och hvar förekomma, och i hvilkas närmaste
omkrets man städse finner en mängd små, svarla,
ogenomskinliga kristaller af magnetit eller snarare pyrit, såsom utvisas
af den tydliga femhörning en af dem i genomskärning
företer. Detta karakteristiska förhållande ger anledning till den
förmodan, att dessa kristaller, hvilka i allmänhet äro
betydligt större än mikroliterna äro orsaken till de bruna och
således jernrikare mikroliternas fåtalighet i deras närhet. Att
f. ö. de bruna och gröna mikroliterna i grunden utgöra
samma eller åtminstone närastående mineral blott med olika
jernhalt, ådagalägges deraf, att man stundom finner smärre
brunfärgade mikroliter inneslutna i större ljustfärgade. Dessa
sednare visa äfven icke sällan kristallkonturer, som gå
parallelt med ofvannämnda riktningar, hvilket utvisar, att de
egentligen hafva ett och samma läge i förhållande till
an-thophyllitmassan, och att det skenbart olika läget härrör af
en utsträckning i olika riktningar, således i fullkomlig
analogi med augitmikroliterna i diallag.
Nämnde analogi mellan förhållandet af mikroliterna hos
hypersthen-anthophylliten från Kuru och de i diallag från
Tyrvis i afseende på sammanvexningen med grundmassan är
så mycket egendomligare som den förstnämnda såsom nämndt
icke visar augitens utan hornblendets spjelkbarhet, och äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
