Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
i sina yttre kristailkonturer ansluter sig till det sistnämnda,
i det att man finner dess individer begränsade af ändytor
med hornblendedomats p ^ vinkel. Detta förklaras af
ofvannämnda antagande, att mineralet är en hypersthen med
hornblende- eller anthophyllitartad formutbildning.
Hvad de i hypersthen förekommande mikroliterna
beträffar, så har om dem icke mindre diskuterats än om dem
i diallagen. Vogelsang betraktade dem såsom diallag,
Kos-mann, (Neues Jahrbucli f. Min. 1869, p. 532) på grund af
den rhombiska formen samt af hj’persthenens från Paulsön
titansyrehalt såsom brookit, Zirkel (1. c. p. 186) synes böjd
för att betrakta dem såsom rnagnesiaglimmer. Det
sistnämnda tyckes i ifrågavarande fall hafva mycken
sannolikhet för sig, i det att man nämligen finner små bruna
glim-inerfjäll omgifva hvpersthenindividerna och reflektera ljuset
i samma riktning som den ofvannämnda kopparröda glansen.
Men vid undersökning med mikroskopet vid omvexlande
påfallande och genomgående ljus ser man, att glansen, som
härvid visar sig ega en utomordentlig styrka, då ljuset fäller i
sned riktning mot längdriktningen, icke, eller åtminstone icke
uteslutande, utgår från mikroliterna, i det att den nämligen
äfven visar sig på sådana ställen, der några sådana icke äro
skönjbara. Då man nu derjemte finner, att en sådan glans
äfven, om ock af betydligt mindre styrka, visar sig hos
diallag, bronzit och skillerspat i bergarten från Tyrvis, så är
man berättigad till det antagande, alt det är genom reflexen
mot dolda genomgångar, sannolikt beklädda med fina
glim-merfjäll, som denna glans förorsakas, Såsom man af den
makroskopiska undersökningen finner, måste dessa ytor bilda
en större vinkel än oo p g; också framgår af Koemanns
undersökning att den af honom s. k. 11skillrande genomgången11
är en yta af formen oo p jj.
Frågan om mikroliternas rätta natur måste således
lemnas oafgjord. Tar man emellertid i betraktande, att äfven
bronziten (se öfv.) innehåller sådana, så föres man till det
antagandet, att de väsendtligen höra till grundmineralets
natur och äro dermed lika nära förbundna som augitmikroli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
