Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Om biiidevokalen i Finskans lånord.
Af Aug. Ahlqvist.
Såsom bekant kallar man i finska grammatiken för
bin-devokal vokalen i ordstammens utljud, hvartill ändelserna
omedelbart ansluta sig. I finska språket linnes ej ett enda
ord, som ej skulle hafva en sådan bindevokal. Hvad
nomi-nerna beträffar, förekommer den i största delen af dem redan
i nominativen, såsom t. ex. i orden: must a., tyttö, tukku, ris ti.
Från en del har den nötts bort i nominativen och kommer
fram först efter det en ändelse blifvit vidfogad; sådana äro
t. ex. morsian, sairas, ilves. I tvåstafviga ord öfvergår e
såsom bindevokal i nominativen till i, men återkommer i
sin rätta gestalt, så snart en ändelse vidfogas, såsom i
orden: sormi, tuli, tuppi.
Finskan har lånat en stor mängd ord, i synnerhet
substantiva-, ur andra språk, förnämligast ur svenskan, ryskan
och litthaniskan. Men i dessa språk herrskar icke
nyssbe-rörda lag om bindevokalen; tvärtom är ordets utljud i dem
oftast konsonantiskt. Huru bär sig nu finskan åt, då det
assimilerar ett sådant ord? Svar: detta språk måste, bland
annat, dertill foga en utljudande vokal, som motsvarar
bindevokalen i dess egna, genuina ord. Hvilket är då det ljud,
finskan begagnar i egenskapen af en sådan bindevokal? I
nyare tid och allmännast vokalen i, såsom t. ex. i orden:
kaali, kyökki, läski, lyökki, malli, munkki, muuri, nappi,
palli, rippi, rist i, tappi, tunti, tuoli, tuoppi, vouti, vuovi,
yrtti; eller i de trestafviga (hvilkas originalord äro
tvåstafviga): ankkuri, ämpäri, äyskäri, enkeli, killinki, kupari,
luostari, pyöveli.
Men uti många i äldre tider upptagna lånord befinnes
språket såsom bindevokal hafva begagnat äfven vokalen
a (ä). Sådana ord äro t. ex. a a trå l. aura, ku! ta, kuokka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
