- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XVII. 1874-1875 /
100

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

nande eller svedjande. Denna hypotes är dock hvarken
sannolik eller sanningsenlig. För det första uppodlas en åker
(pelto) ej förmedelst markens svedjande. För det andra är
det svårt att förstå, hvarför icke ordet -palo likaväl kunnat
öfvergå till benämning för åkern, då det ju begagnades
såsom namn på en genom svedjande gjord odling och då en
sådan i språket ändå hade en mängd andra benämningar
(kaski, liuuhta, halme o. a.), hvartill kommer attpoltto icke
har och sannolikt aldrig haft betydelsen sved eller
svedjeland, såsom palo har det. Och för det tredje är det ur
lin-guistisk synpunkt svårt att fatta, huru o i ordet poltto
kunnat förvandlas till e och det dubbla tt utan orsak förmildras
till enkelt t, samt hvarför ej ordet poltto rätt och slätt
kunnat nyttjas såsom åkerns namn, utan att deraf våldsamt
tillkrångla gestalten pelto.

Men, säger vår forskare, pelto heter i estniskan pöld;
och då vårt poltan i detta språk motsvaras af pöletan, så
är det klart, att såsom pöld der härledes från pöletan, på
samma sätt härledes här pelto (som ju ursprungligen varit
poltto) från ordet poltan. Men här förekommer åter en
liten omständighet, som nämnde forskare ej varseblifvit. Från
ordet pöletan, som är trestafvigt, kan något nomen actionis
med ändelsen -o (-u) ej afledas (lika litet som man i
finskan t. ex. ur ordet kolotan kan härleda ett substantiv
ko-lottu ell. kolotto), och om äfven detta vore möjligt, vore
dock förkortningen af polett till pöld omöjlig.

Det estniska substantivet pöld är sålunda lika
främmande för det estniska verbet pöletan som det finska
substantivet pelto är det för det finska verbet poltan. Men,
invänder en forskare af det ofvannämnda slaget, ordet pelto
kan ingalunda vara identiskt med pöld, emedan det
estniska ö i finskan motsvaras af o, till följe hvaraf den finska
gestalten af pöld rätteligen vore polto. Härtill svara vi, att
estniskans ö i vårt språk ganska ofta motsvaras äfven af e,
såsom t. ex. i orden: kuhn kehno, kolban kelpaan, mCla
mela, mord merta, nöu neuvo, öht ehtoo, pödr petra, pöhk
pehku, pörand permanto, pörgel perkele, porn pernå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:11:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/17/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free