Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
turkiskan. Detta syntes högst vågadt, ty materialet var
alltför inskränkt. Också uppträdde efter hand någre
vedersakare, bland hvilka Holtzmann, som var den ifrigaste och
lärdaste, ville bevisa att språket i fråga för ingen del vore
turanskt, utan ariskt! Men nya alldeles oanadt rika fynd i
det gamla Assyrien, särskildt af lersyllabarier och
språktaf-lor, gåfvo det kraftigaste stöd åt hypotesen, hvilken i Oppert,
efter hans expedition till Mesopotamien, fann sin
berömdaste förfäktare. Han uttalade sig preliminärt och har sedan
under decennier i alla sina flerfaldiga arbeten vidhållit: 1)
att kilskriftens förste uppfinnare varit Turaner, samt 2) att
icke mindre än trenne skilda turanska tungomål förekomma
på monumenten i skilda trakter, nämligen det protomediska
i det fordna Medien, det susianska eller elamitiska (hittills
minst kändt) i det forna Susiana och det kasdo-scythiska
eller protokaldeiska, närmare kalladt dels sumeriska (af
Oppert) dels akkadiska (af Engelsmännen och Lenormant)
i Mesopotamien = Tvåflodslandet, Kasdim = Kaldéen. I
förbigående må nämnas, att jag nyligen underrättats, att Opperts
stora mediska grammatik redan blifvit lagd under pressen.
Snart torde vi således i minsta detalj känna hans åsigter
och bevisen derför.
Imellertid har hr Lenormant i det redan ofvanför
omnämnda grammatikaliska arbetet trängt akkadiskan på lifvet
samt aflvungit dess ljud- och formlära bekännelsen orn ett
i flera hänseenden märkligt turanskt slägttycke. Man skulle
förmoda, att författarn till ett så mödofullt och kostsamt
verk, som detta, tagit sig till vara för lättsinnigt godtyckliga
teorier, helst ban såsom lärd har ett ansedt namn att
försvara. I denna öfvertygelse skref jag 1873 min anmälan
derom. Icke desto mindre förljudes till min yttersta
förvåning från tvenne skilda håll, att auktor väldeliga skall ha
tagit miste, t. o. m. i prima principia. "Jag har ej funnit",
yttrar en finsk linguist, "någon enda omständighet i det af
honom beskrifna språket, som ur språk vetenskaplig
synpunkt skulle berättiga till antagande af dess förvandtskap
med de turanska språken,11 samt vidare: "Äfven de histori-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
