Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
ska och etnologiska förhållanden, under hvilka de turanska
folken lefvat i äldre och nyare tider, göra det i högsta grad
osannolikt, att något eller någre af dem redan vid tiden för
kilskriftens uppfinning och begagnande varit i vestra eller
sydvestra Asien." Ändå längre går en viss herr Halévy,
som i juni-häftet 1874 af Journal asiatique bestrider icke
mer och icke mindre än sjelfva tillvaron af akkadiska
skriftstycken; hvad man iöjligtvis hållit derför, skall vara intet
annat, än en ideografisk uppteckning eller afbildning (för
ögat, men ej för örat) at ett rent semitiskt tungomål, ty
Semiter, och endast Semiter, vore kilskriftens både
uppfinnare och användare, en icke-semitisk beståndsdel i den
assyriska folk- och kulturverlden, en akkadisk nation, en
akkadisk skrift, ett akkadiskt språk, o. s. v. — en tom
fiktion ! I sanning, vore kilskriftsforskningen icke af gammalt
van vid lika djerfva förnekelser och egde hon icke sina
väl-rustade stridsmän, kunde situationen verkligen kallas
spännande. Såsom det nu är, skall läsarn säkert icke behöfva
vänta länge*), innan de sista anloppen, liksom alla tidigare,
blifva tillbakaslagna.
Medan sålunda den akkadiska språkfrågan för en stund
synes sväfva i ovisso, vändom oss till ett lugnare och mer
*) Detta påstående är här vordet en prophetia "post eventum."
Derigenom att tryckningen af närvarande anmälan händelsevis
blifvit fördröjd, är näml. ref. i tillfälle att upplysa, det hr Halévy redan
fått sin dum. Han medlares järnmerligen af Schrader i dennes
afhandling "Ist das Akkadische der Keilinschriften eine Sprache oder
eine Schrife?" (i Zeitschr. d D. Morgeni. üesellsch. 1875, häftet 1). I
Litt. Centralbl. 1875. N:o 33 skonas han ännu mindre af signaturen
d (Delitzsch?), som bl. a. förebrår honom "jenen leichtfertig dreisten
Angriff, welchen er trotzt seiner von ihm selbst zugestandenen
Stellung ausserhalb fachmännischer Sachkenntniss gegen die
gesicker-ten Errungenshaften der assyrisch-akkadischen Denkmaliorschung zu
richten sich gemiissigt gefunden." Redan innan den sistnämnda
kritiken hade Lenormant sjelf i sitt jemväl 1875 utgifna omfattande
arbete "La Langue primitive de la Chaldée et les idiomes Touraniens"
med öfverallt framträdande öfverlägsenhet bemött Halévys
påståenden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
