Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
varande år offentliggjordt större verk, "La langue jnimitive
de la Chaldée et les idiomes Touraniens11, ånyo upptagit
ämnet till särskild behandling, — hufvudsakligast i polemisk
syftning (emot lians föga vuxne motståndare, Halévy), —
hvarföre, och då vi icke anse lämpligt att här redogöra för
sagde verks närmare innehåll, en ytterligare anledning
erbjuder sig alt lemna jemväl det beslägtade partiet i "La magie"
oberörd t.
Deremot inbjuder det 7:de och sista kapitlet, som bär
öfverskriften "Turanerne i Kaldéen och i främre Asien,"
till närmare uppmärksamhet. Icke så, som skulle dess
hufvudsakliga innehåll vara nytt för dem, hvilka redan förut
gjort bekantskap med beträffande litteratur, såsom H.
Raw-linsons "Note ön the early history of Babylonia", Smiths
nyare behandling af samma ämne. Gr. Rawlinsons
omfattande "Five great monarchies", Opperts Expedition en
Mé-sopotamie" samt äfven hr Lenormants egna tidigare
historiska skrifter, men många detaljer hafva dock genom att
ställas i välordnadt sammanhang framträdt i klarare dager.
Af särskildt intresse för läsarne af författarns inånga
arbeten måste anses, att man här lär känna den ställning, han
intager såväl till hufvudfrågan, den angående en primitiv
luransk civilisation, som till sina förnämste motståndare.
Med hans yttranden derom synes denna anmälan lämpligast
kunna afslutas.
"Det är af vigt, säger hr Lenormant, att noga ånge
gränserna för Akkadernes betydelse i verldshistorien, t}’ jag
tror, att den engelska skolans lärde, bland andre Sayce i
"The origin of semitic civilisation", hafva öfverdrifvit deras
roll, genom att i dem se hela den semitiska odlingens
läromästare, och jag sjelf har i förut utgifna arbeten, utan att
gå lika långt, dock må hända icke hållit mig inom det
rätta måttet. Jag tror afgörande bevis förefinnas derom,
att de förste eröfrarne af Babylonien och Kaldéen, fore
Nemrods Kuschiter, varit ett turanskt folk, närmare
beslägtadt med Ugro-Finnarne än med Tatarerne. Detta folk hade
redan innan uppnåendet af Tigris och Eufrats stränder, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
