Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
de tidigare rastplatserna fore sin flyttning uppfunnit de
första grunderna för en grof hierogl)rfism, hvilken under sin
utveckling frambragte kilskriftens system: det kände redan
då metallernas bearbetning samt förfarandet i vissa
nödvändiga slöjdgrenar. På de fruktbara slätter, der det nedslog
sig, blef dess lefnadssätt åkerbrukarns; det egde städer,
odlade jorden, skapade vattenledningar och utöfvade alla af
en dylik existens påkallade handtverk. Det egde
dymedelst en verklig civilisation, frambragt på egendomligt och
sjelfständigt sätt, innan ännu något inflytande gjort sig
be-märkbart, vare sig af Kuschiter, Semiter eller Arier. Men
denna civilisation kunde icke vara annat än mycket
ofullkomlig, så vidt derom låter sig döma af dess eget
ordförråd samt af mängden af helt och hållet kontgjorda
ordsammansättningar, hvilka akkadiska språket måste bilda för att
lämpa sig för en mera framskriden odlings behof. Intet
bevisar, att Kaldéens Akkader egde, ined undantag af
skrifkonsten, en högre eller fullkomligare hyfsning, än de
hedniske Finnarne framvisa i Kalevala, hvari vi redan funnit
så många af deras religionsåsigter gå igen. Han tillägger,
att denna civilisation väl i förhållande till sin tidiga ålder
och andra folks barbari var ganska utvecklad, men sjelf i
sin tur blef barbari, i bredd med de framsteg i odling, som
efterhand te sig hos andra folkstammar.
Efter denna närmare precision af sina yrkanden
beträffande Turanernes civilisation, hoppas hr Lenormant, att
inga större missförstånd häröfver mera böra uppstå. Som
bekant har den celebre orientalisten E. Renan intagit en af
de främste, om icke den främste platsen i motståndarnes
led. I sin berömda semitiska språkhistoria (ed. 1 af 1855,
ed. af 1863) mer än misstänksamt stämd mot
kilskriftsforskningen öfverhufvud, gäckades han dock allra förnämligast
med den turanska hypotesen*). Enligt egen bekännelse
*) Kanske bör jag erinra, att Renans skepsis genljuder äfven
i Whitneys välansedda "Vorlesungen iib. <1. Principien d. vergl.
Sprachf. bearb. v. Jolly", men ingalunda i Benfeys Gesch. d.
Sprach-wissenschaft. Detta för dem, som döma efter namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
