Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
fann han det a priori alldeles oantagligt, att en
menniskors (Turanerne,) "qui n’a couru le nionde que pour détruire,"
skulle i ett aflägset fordom gått i spetsen för kulturen.
Som en försigtig kryssare har lian dock sedermera refvat
seglen.
Hörom hans senare, väsendtlig| ändrade mening. "Att,
det funnits i Babylonien, före Semiternes och Ariernes
ankomst, en fortskriden hyfsning; att denna hyfsning
begagnat och mycket sannolikt sjelf uppfunnit den s. k.
kilskriften, härpå tviflar i våra dagar ingen .... Men tager
man uttrycket turansk i inskränktare betydelse och binder
man detta substrat af en gammal babylonisk civilisation vid
de turkiska, linska, ungerska folkraserna, raser, hvilka, med
ett ord, aldrig förstått annat än att förstöra och hvilka
aldrig skapat någon egen kultur, så medger jag, att detta
förundrar mig." Således oaktadt all försigtighet i
manöv-rerne, likväl denna samma älsklingsmellaiisats "qui n’ont
guère su que détruire11!
Den som tecknar detta, har redan i sin ofvanför
åberopade afhandling af 1861 skärskådat och tillbakavisat hr
Renans alldeles godtyckliga utslag, att ej säga utfall. Han
kan icke undgå att erinra derom, då nu ändtligen tiden
tyckes kommen, att äfven den utländska kritiken i denna
punkt känner sig utmanad. Man läse de varma och
vältaliga ord, hvarmed hr Lenormant protesterar mot sin
landsmans omotiverade domslut öfver hela den turanska rasens
begåfning, ett domslut hvilket icke ens i allo
öfverensstämmer med de 5 kännetecken denne sjelf, på annat ställe,
statuerat såsom afgörande huruvida ett folk lemnat
blifvande bidrag till den menskliga odlingen, nämligen ett eget
språk, en egendomlig litteratur, en religion, en historie, en
lagstiftning. Må vara att välviljan i ett och annat talar
högre än insigten, så besannas dock äfven deraf hvad
anmälarn redan för halftannat decennium till baka, och med
särskildt afseende fästadt på Renans ensidighet, yttrade
i dessa ord: "Bedraga mig icke alla tecken, skall en
omsvängning i kritikens lynne snart med samma ifver, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
