Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Akkadiskan (Sumeriska||) och do Altaiska språken.
Af O. D o n n e r.
Genom föregående meddelanden af annan hand har
societeten varit i tillfälle att tid efter annan göra
bekantskap med de arbeten, genom hvilka kilskriftforskningen
alltmera utvecklats. Må det tillåtas mig att här redogöra
för den senaste undersökningen på detta område af den
för-våuansvärdt produktive Francois Lenormant: La lafigue
primitive de la Chaldée et les idiomes Touraniens, ett
arbete som innevarande år utkommit i Paris, i stor oktav
omfattande 455 sidor. Jag begagnar dervid tillfället att
närmare granska de skäl, på hvilka man sökt grunda
påståendet om en förvandtskap mellan vissa kilskriftidiom
och de altaiska språken.
Som bekant offentliggjorde Joseph Halévy i juni-häftet
af "Journal Asiatii|ue’" för 1874 en uppsats: Observations
critiques sur les prétendus Touraniens de la Babylonie, i
hvilken han framstälde det djärfva påståendet, att den s. k.
Akkadiskan icke vore något, språk alls, utan blott en i bild
.’.jord transkription af den assyriska texten, och att detta
språk ännu mindre kunde vara beslägtadt med de turaniska
eller ural-altaiska Hans bevisning hvad den andra punkten
beträffar stödde sig på så lösa grunder, att de ur allmänt
språkvetensnaplig synpunkt ej kunde tillerkännas någon stor
betydelse. Hvad hufvudfrågan angår, uttalade sig alla
kompetenta forskare emot Halévy, betecknande hans anfall
såsom lättsinnigt och vittnande otn den största okunnighet
i ämnet. Skarpast framhölls detta af den kände semitisten
prof. Schrader, som i Zeitschrift der Deutschen Morg.
Gesell-schaft B. XXIX upptog Halévy’s påstående till utförlig
vederläggning. Hans uttalande är af så mycket större betydelse,
som han tör några år sedan af nämde sällskap emottog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
