Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
uppdraget att kritiskt skärskåda de grunder, på hvilka
kilskriftforskningen i allmänhet stödde sina påståenden. Efter
en allvarlig undersökning godkände han de i Frankrike och
England antagna principerna för densamma och stälde sig i
ledet bland öfriga kilskrifttolkare.
Schrader sammanfattar resultatet af sin undersökning i
bär nämda afhandling sålunda: 1) det fanns i Babylonien
jämte det semitiska ett annat, icke semitiskt språk, det
Akkadiska; 2) detta språk tillhör de s. k. aggliitinerande
språken. Beträffande Akkadernas nationalitet upprepar ban
sin förut uttalade åsigt (Zeits. D. M. Ges. XXVII), att denna
ännu är tvifvelaktig; *dock gör, fortfar han, språkets
aggluti-nerande karakter, samt en viss förvandtskap i ordförrådet
ett turkiskt-tatariskt eller ural-altaiskt ursprung sannolikast.11
Att de assyriska semiterna i Mesopotamien äga en episk
diktning och en utbildad mytologi, tillskrifver ban
inflytandet från detta icke-semitiska kulturfolk, af hvilket de
utan allt tvifvel emottagit sin skrift och mönstret för sin
lyriska poesi i de herrliga hymner som man äger på
akkadiska, åtföljda af assyrisk interlinearöfversättning; från dem
lånade assyrierna äfven paralellismen i verslederna.
Schraders skrift framträdde före Lenormants, som
utgör dels en utförlig vederläggning af Halévj^s påståenden
punkt för punkt, dels äfven direkt inlåter sig på frågan om
akkadiskans förvandtskap med de "turanska" eller
ural-altaiska språken, en fråga som han utförligare än någon
fore honom behandlat. Redan denna omständighet borde
för oss vara nog, att närmare (aga kännedom om arbetet.
Då härtill kommer, att. Fr. Delitsch i Litter. Centralblatt.
anser Lenormant genom i fråga varande skrift hafva
klarligen ådagalagt akkadiskans altaiska karakter
öfverhufvud, och den engelske kilskriftforskaren Sayce i tidskriften
Academy för 2 okt. 1875 betecknar densamma som ett
"epokgörande arbete11, har jag ansett så mycket större skäl
föreligga, att till omsorgsfull pröfning upptaga de språkliga
grunder, på hvilka Lenormant stöder sitt påstående om den
föregifna slägtskapen. Sayce yttrar bland annat: "Utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>