Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
slocknade, äfvensom det afstånd, i hvilket ljusglimtarne
alldeles upphörde och röret vid närmandet åter började lysa.
Vid de förberedande försöken syntes genast att det afstånd, i
hvilket ljuset först slocknade och åter böijacie lysa vid
ned-släppandet, då allt det öfriga var lika, bibehöllo sig mest
konstanta, hvarför de företrädesvis undersöktes. De
förändringar, som ljuset vid olika pressioner undergick till färgen,
voro ej synnerligen stora och kunna sammanfattas uti att
ljuset vid tilltagande pression antog en alltmera röd färgton.
Vid högre tryck (omkr. 40""") började ljuset alltmera
antaga form af gnista med afbrott, i stället för kontinuerlig
ström.
§ 4. Emedan ljusfenomenet uti röret härleder sig af
det glödande tillstånd, i hvilket gaspartiklarne försättas, och
detta åter beror af den värmeqvantitet, som den genom
röret gående elektriska strömmen utvecklar, så följer deraf att
ljusfenomenet står uti intimt beroende af strömstyrkan och
ledningsmotståndet. Den lag, sotn angifver detta samband,
beror af strömmens i röret beskaffenhet. Är denna ström
kontinuerlig, så kan man använda Joules bekanta lag;
består den deremot at en serie på hvarandra följande
urladdningar, så är ej denna lag mera tillämplig; man måste då
söka sin tillflykt till den af Riess uppställda formel för den
vid elektriska urladdningar utvecklade värmeqvantitet. Det
förefinnes skäl, som tala för bägge dessa alternativet-,
hvarför afgörandet emellan dem måste ske genom direkta
experimenter. Emellertid är det tydligt att värmemängden, i det
ögonblick ljuset upphör, måste hafva nått en viss bestämd
storlek för en och samma pression i röret. Om pressionen
hålles konstant, sä beror klarligen det afstånd (X) ifrån
kulan B (se fig. 1), i hvilket röret slocknar eller börjar lysa,
af samma kulas elektriska potential-nivådifferens på rörets
nedre och öfre ända, ty deraf bestämmes den qvantitet E
(= elektricitet), sotn pä tidsenheten genomgår enheten af
rörets eller rättare platinatrådens genomskärningsarea, då
motståndet förblifver oförändradt. Emedan nämnde differens är
beroende af potential-funktionen på de omtalade punkterna, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
