Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
har man endast att utreda de omständigheter, hvilka
bestämma den sistnämnda.
Tänka vi oss den taggiga kulan C aflägsnad (se fig. 1),
återstår den släta isolerade messingskulan B. Sättes denna
medelst en isolerad koppartråd i ledande förbindelse med
t. ex. den positiva polen till elektromaskinen, under det att
den negativa är afledd till jorden och maskinen vrides med
konstant rotationshastighet, så erhåller kulan B en viss
qvantitet -)- E, som ökas intill dessatt den ifrån B utströmmande
qvantiteten E är lika med den qvantitet, som på tidsenheten
tillföres B ifrån maskinen. Skulle luftens isolerande
motstånd vara konstant, så skulle ock den qvantitet E, som
förefinnes på kulan B vara konstant, men detta är ej failet,
emedan motståndet förökas i samma mon, som den ifrån B
utströmmande qvantitet) E. Det är tydligt att, motståndet
här bör hänföras till ytenheten af sferen B. Då nu den från
kulan B utströmmande qvantiteten E är beroende af
ström-styrkan från maskinen, framgår slutligen att ifrågavarande
potential-funktion bestämmes af följande omständigheter:
1:0. Strömstyrkan från maskinen.
2:o. Den omgifvande luftens motstånd.
3:o. Storleken af sferens radie, emedan motståndet
tydligen minskas i samma mon som sferens yta ökas för
samma strömstyrka från maskinen.
4:o. Afståndet ifrån sferens medelpunkt till rörets ända.
Slutligen bör anmärkas att de rörelser, hvilka uppstå i
det mellan kulan och röret varande luftlagret, äfven utöfva
ett inflytande, hvilket endast genom experiment kan utredas.
Om strömstyrkan från maskinen hålles konstant, så
kommer det afstånd X, i hvilket röret slocknar eller åter
börjar lysa, tydligen att bero af sferens radie och
motståndet hos det omgifvande luftlagret. Sferer med olika radier
måste derför gifva olika afstånd.
§ 5. För att öfvertyga oss om riktigheten af
ofvanstående utläggning hafva vi anställt följande fyra serier af
försök, vid hvilka fyra sferer af blankpolerad messing
användes. Sferernas radier voro: N:o 1 ^ = 0,3 dm, N:o 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
