- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XVIII. 1875-1876 /
68

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

§ 10. Vi skola nu öfvergå till betraktande af jordens
ocb den omgifvande atmosferens allmänna elektrostatiska
tillstånd och de elektriska fenomen, som blifva en följd af
detsamma, läggande härvid till grund de i föregående §
framstälda ur erfarenheten hemtade sanningar.

Vore jorden ett fullkomligt, klot af öfverallt samma
temperatur och stode still cl. Sel skulle atmosferen lägra sig
omkring henne i jemna koncentriska lager med aftagande
täthet, så att lufttrycket vore lika på samma vertikala höjd
öfver jordytan, ifrån hvilken punkt på henne man än må
utgå. Alldenstund nu den torra luftens ledningsförmåga för
elektriciteten i allmänhet är utomordentligt ringa vid vanligt
tryck och äfven då detsamma förminskas ända till 30 à 40mm
(vid 0°), men först vid detta tryck blifver märkbar och
småningom förökas intill dess densamma uppnår maximum
emellan 5mm och 10mm pression, så att den omkr. sistnämnde
tryck har ett värde, som är omkr. 193 ggr större än vid en
pression af 40mm och således enligt all sannolikhet
öfverträffar ledningsförmågan vid ett tryck, som öfverstiger 40n,m
ända ned till det vanliga trycket af 760mm med ett tal, som
stiger till 1,000 à 10,000 ggr, så kan med allt skäl det
luftför-tunnade rummet uti atmosferens högre regioner, uti hvilket
luften har ett tryck af fr. 4mm till 10mm, betraktas såsom en
med jorden koncentrisk konduktor af elektriciteten. Under
antagandet af ofvan framstälde vilkor för jorden, skalle denna
öfre konduktor befinna sig på öfverallt samma afstånd från
jordytan och om jorden vore negatift elektrisk och en
qvantitet positif elektricitet befuune sig på den öfre konduktorn,
så skulle denna lägra sig jemnt öfverallt på honom och
dragas till jorden med en kraft, som öfverallt vore lika stor.
Om jorden vore försedd med en qvantitet negatif
elektricitet, som må kallas Q, så skulle jordens af elektriciteten
härrörande potentialfunktion på den öfre konduktorn vara lika

med —Q—j om Q betecknar jordradiens medelvärde och h

Q -H «

afståndet emellan jordytan och den öfre konduktorn.

Detta ideala förhållande inträffar dock ej, utan vi hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:11:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/18/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free