Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
att taga i betraktande flere afvikelser, hvilka verka på de
bägge konduktörernas form och inbördes läge. Dit hörer
jordens afplattning, hennes rotation omkring axeln och den af
dessa bägge omständigheter beroende föränderligheten uti
tyngdkraftens intensitet. Vidare den årliga
medeltemperaturens aftagande från eqvatorn mot jordens poler, äfvensom
temperaturens aftagande från jordytan mot atmosferens
högre regioner och slutligen att luften aldrig är torr utan
ständigt innehåller en variabel mängd med vattenånga. Att vid
en kalkyl öfver den öfre konduktorns form och afstånd från
jordytan på ett fullt noggrant sätt taga alla dessa
omständigheter i betraktande, låter sig ej göra, men väl kan man
ernå ett approximatift resultat under vissa antaganden, hvilka,
så vidt möjligt är, öfverensstämma med erfarenheten. För
uppnåendet af detta approximativa resultat skola vi göra
bruk af formeln för höjdmätningar medels barometern. Den
formel vi härtill ansett lämpligast är följande:
a) X=lS393m (10,002837 Cos2y)(l+0,004
■4> Ii
hvarest X betyder höjden öfver jordytan (hafsnivån), w
latituden, T temperaturen vid jordytan, t temperaturen på den
ofvantill belägna punkten, H och h det till 0° red.
barometerståndet invid jordytan och vid den öfre observationspunk-
T-\-1
ten. Uti faktorn (1-
0,004—~—) ingår äfven den i luften
varande vattenångans inflytande, sålunda att luften öfverallt
antagits till hälften mättad med fuktighet. Formeln [-förutsätter vidare att temperaturens aftagande är proportionel
emot höjden, hvilket i allmänhet ej är i enlighet med det,
som antages t. ex. vid en noggrann beräkning af den
astronomiska refraktionen, men då temperaturen uti atmosferens
öfre regioner eller rättare vid dess yttersta gränser ej är
med tillräcklig grad af noggranhet bestämd, så kommer det
’) Kamond, Mémoire sur la formule barométrique de la Méc.
Cél. (Cleiinont Ferrand 1811); Wüllner Lehrb. der Physik, Dritte Ausg.
p. 345, 1 Bd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
