Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
numera till 112. Dels genom utbyte af skrifter med dessa
samfund, dels genom föräringar uf enskilda bar Societetens
bibliotek vunnit en ansenlig tillvext, hvaröfver en särskild
af hr Moberg uppgjord förteckning kommer att meddelas i
Öfversigten.
Slutligen återslår att nämna, att ordförandeskapet i
Societeten, som under året handhafts af hr Malmgren, nu
öfvergår, enligt faststäld ordning, lill den vordne viceordföranden
hr Estlander, hvarefter nytt val af viceordförande för det
ingående året kommer att anställas.
L. Lindelöf.
III
Lidner och lians finsko vänner.
Föredrag pä Vetenskapssocietetens årsdag 1876 af C. G. Estlander.
Året 1784, då Lidner utgifvit nästan samtidigt Spastara,
Aret 1783 och Medea, betecknar på engång begynnelsen och
höjdpunkten al hans korta skaldebana, och denna punkt
infaller ungefär i högsommarn af den gustavianska perioden.
Värmen, som förspörjes allmänneligen i lefvernet på den
tiden, mognaden, som i vitterhetens verld deraf blef en
följd, äro måhända uti intet af tidens vitterhetsalster mer
kännbara än i dessa skaldeverk. Tack vare denna värme,
hade äfven i Sverige vitterheten nu blifvit en sällskapskonst,
ett prydt sätt att uttrycka tanken, då den leker med lifvets
förhållanden och hjertats känslor, och betydelsen af denna
vitterlek, der qvickheten och smaken fira sina triumfer, får
ingalunda anslås lågt för den nationela, särskildt den
språkliga odlingen. Men hos Lidner är mognaden något annat
än ett herravälde öfver formen eller en fri lek med lifvets
förhållanden: ej blott att svenskan i hans verser löper som
den vattenrika floden, hvilken synes sjelf hafva skapat sina
bräddar, utan i hennes djupare vågor skönjes något, som
på det hela taget var sällsynt nog i den gustavianska
vitterheten, någonting som Thorild påyrkade, utan att sjelf kunna
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
