Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
synen låter det falla. Men jag befarar att det godmodiga
skämtet i denna skildring kommer’ifrån Grécourt, efter
hvilken stycket är imiteradt. Lidner i sina bättre ögonblick var
en högstämd lidelsefull natur, i sitt förfall röjer han derför
ock ett så bedröfligt allvar, att han svårligen passar in i
Bellmans verld. De smulor han plockade föllo icke så mycket
från försynens hand, som icke fastmer från medlidsamma
menniskors, och han kastade sig på deras barmhertighet
med en brist på sjelfkänsla och brist på finkänslighet, som
är pinsam och nedslående att förnimma ur dessa hans
böne-bref och verser. En dag då fru Lestrade med sin dotter gjort
en utflygt till landet, uppvaktas hon af poeten med eri
dikt, de i i han på sitt vanliga öfverdrifna sätt skildrar huru
ban ängslats vid tanken på att något dödligt under färden
kunnat hända hans välgörarinna, och såsom qvädets
slut-point yttrar lian med förtviflad uppriktighet:
Om till himlen Du vill taga
Henne, som gör allt mitt väl,
Svälter jag, gudnås, ihjäl.
Midsommaraftonen 1786 expedierar han sin vän Nordforss
till major Möllersvärd med ett bref, der det bland annat
heter: "Jag måste innan måndag retirera mig, det kunde ske
en fjerdingsväg utom staden, på någon bondgård, eller hvar
som helst, der jag undan allas ögon fick i lugn sluta mina
arbeten. Jag omarbetar Yttersta domen, och allt skall gå
bra, blott jag vinner foglarnes lycksalighet, hvilka ej sörja
för hvad de skola äta’1. Det fanns väl ock ett annat skäl
till denna nödvändiga reträtt, men derom skulle Nordforss
yttra sig muntligen. Ännu ett profstycke må tillåtas mig,
för att visa hvilken tröstlös uppgift det var att söka rädda
Lidner. Han skrifver den 2 Maj 1786 till Möllersvärd:
"Jag-begär prenumeration på mina arbeten, — dertill fordras
prenumerationssedlar; och de kosta mot 3 rdlr, — och jag eger
ej ett öre. Jag skall fullborda Abelards bref till Eloise,—
och jag är förvirrad, nedsänkt i det djupaste melancholie.
Jag måste derför ut, andas 113- luft, — och jag har inga
kläder. 1 mitt logis är dyrt, der är mig omöjeligt att arbeta;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
