Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
vilkor man knapt på annat sätt kan förklara. Ingifvelser
sådane som de betlehemitiske barnen uppbärande
verlds-domarens släp, de lofsånger de höja, ställvis äfven
jordklotets förödelse, solsången och främst modrens grift, vid
hvilken ban stämmer sin lyra till verket, äro hymniska
skildringar. som stå oöfverträffade i den svenska vitterheten. Men
0 I
då han vid skildringen af nämnda grift låter
lampans matta sken på svarta marmorn darra,
visar sig ock här huru Lidner, då ban sjöng, var fjerran
från verklighetens förhållanden. Mer än om andres gäller
om Lidners diktning att den var en dröm, men tyvärr, äfven
1 drömmen följer menniskan med, och af hennes själstillstånd
kan den förvirras och förorenas. Ju mer reflexionslös och
omedelbar hans skaldenatur var, desto snarare skulle ock
förfallet visa sig i hans skaldskap. Med ett skaplynne, af
naturen föga besinningsfullt och än besinningslösare under
många nätter, då han omarbetade och ifyllde sitt verk, oroad
och nedslagen af de mest materiela bekymmer, tröstad och
lifvad af likaså materiela medel, ofta husvill, i sin bostad
sällan ensam, ej alllid värmd eller klädd, kunde ej undvikas
att ban skulle bringa förvirringen in i sin dikt, göra
skildringen ofta materialistisk och stundom införa råheter sådana
0
som den, der ban låter Gud med ed bekräfta sitt beslut att
förgöra verlden. Ju mer ban fortskrider, bli dessa lyten
allt märkbarare, ingifvelsen allt svagare, och de gestalter
han i senare delen af dikten framför att dömas,
diktgestalter, sådane som Werther och Charlotte, vid sidan af
historiska, sådane som drottning Matbilda af Danmark, äro gripna
på måfå eller ock för tillfället uppfunna, ganska banala
skapelser, sådane som Rustan och Sulma. Inspirationens svaghet
1 denna del, jemnförd med diktens praktfulla början, är så
stor, att man nästan föranlåtes förlägga denna senare till
den underbart rika och lyckliga tid, då han diktade
samtidigt året 1783 och Spastara.
Först mot slutet af 1786 hade han bragt Yttersta domen
så långt som till episoden om Sulma och Rustan, och
Fredrik Martin var nu vidtalad i afseende å kopparsticken, hvilka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
